Läxförhör Ryska revolutionen och mellankrigstiden fredag 8 november.

Rysslands historia:

Ryssland = landets namn till 1922.

Sovjetunionen = namn mellan 1922 och 1991.

Ryssland = 1991 namn igen på den ryska delen av Sovjetunionen.

Ryssland före revolutionen:

1.      Landet styrdes enväldigt av tsarer (kejsare) som ofta var rena tyranner. Tsaren hade stöd av: armén, hemliga polisen, ämbetsmän, kyrkan och godsherrarna.

2.      Det var ett trögt och efterblivet land jämfört med andra europeiska länder under 1800-talet.

3.      Livegenskap (= jordbruksarbetare behandlades som slavar, fick t.ex. inte flytta), avskaffades först 1861.

4.      Ingen utveckling inom jordbruket eller industrin. Det ledde till missnöje både bland bönder och industriarbetare.

Första Världskriget och Ryska revolutionen:

a. Stort missnöje med första världskriget. Kriget gick inte bra för Ryssland. Soldaterna på fronten frös och hungrade. I Ryssland blev det också brist på mat. Tsarväldet förtryckte folket.

b. Allt detta ledde till en stor oro i Ryssland och bland de ryska soldaterna.

c. Uppror mot tsaren Nikolaj II 1917. Tsaren avgick. Händelsen kallas februarirevolutionen.

d. Det bildades en provisorisk regering och arbetar- och soldatråd sk. sovjeter. I dessa dominerade de socialistiska partierna (bl.a. bolsjevikerna, ett kommunistiskt parti, partiledare var Lenin).

e. I oktober (7 nov) 1917 en ny revolution där bolsjevikerna tog makten. Slagord var ”All makt till sovjeterna”. Men det var en politisk kupp, inte en folklig revolution.

f. Bolsjevikerna slöt fred med Tyskland i Första världskriget.

g. Det hölls val, men bolsjevikerna fick bara 25 % av rösterna och då lät Lenin upplösa riksdagen och deklarerade att det var ”proletariatets diktatur”(= arbetarklassen styrde över den gamla överklassen). Men makten låg hos kommunistpartiet.

h. Tsarfamiljen avrättades.

i. Våren 1918 inbördeskrig mellan kommunisternas ”Röda armén” och dess motståndare. Kommunisterna vann.

j. Ny ekonomisk politik. Avskaffande av den privata äganderätten.

k. 1922 Sovjetunionen bildades.

l. 1924 dog Lenin. Stalin övertog makten. Nytt envälde.

m. 1929 Kollektivisering. Planhushållning. 5-årsplaner för bl.a. jordbruksproduktionen.

n. Utbildningsnivån höjdes, läs- och skrivkunnigheten ökade.

Stalins terror:

I.                   Personkult. Stalin dyrkades som en gud.

II.                Stalins motståndare blev utrensade. Moskvarättegångarna 1936. Gamla kommunister blev arkebuserade.

III.             Stalins säkerhetspolis fick stor makt.

IV.      Miljoner människor dog.

Mellankrigstiden 1919-1939:

 ”Det glada tjugotalet”

1. USA blev det ledande industrilandet i världen.
2. Massproduktion av bilar längs ”löpande bandet”. Även annat massproducerades som telefoner och radioapparater.
3. Amerikansk kultur spreds snabbt i världen genom filmer från Hollywood, jazzmusik och olika danser.
4. Efter kriget var det goda år med låg arbetslöshet. Många fick det bättre ekonomiskt.

 ”Depressionen”

1.      Oktober 1929: Börskrasch i New York. Alla ville sälja aktier men ingen ville köpa. Aktiernas värde sjönk till noll från tidigare höga kurser.

2.      Bankerna gick i konkurs. Aktieägarna kunde inte betala tillbaka lån och många ville ta ut sina besparingar.

3.      Börskraschen blev inledningen till en djup ekonomisk kris, depressionen som spreds över världen.

4.      Massarbetslöshet över hela världen, ca 30 %.

5.      The new deal: Ny president i USA blev Franklin D Roosevelt. 1933 kom han med ett nytt ekonomiskt program= den nya given. Målet var att minska arbetslösheten och öka köpkraften så att industrierna kom igång. Fackföreningar fick bildas.

Tyskland under mellankrigstiden

1.      Tyskland har förlorat i första världskriget. Vapenstillestånd skrivs under i november 1918: Kejsaren avgick. Tyskland blev republik. Demokratiska val hölls. Riksdagen samlades i Weimar (pga. oroligheter i Berlin). Det nya Tyskland kallades Weimarrepubliken efter det.

2.      Oroligheter/uppror mm inspirerade av Ryska revolutionen.

3.      Hat växte fram mellan kommunister och socialdemokrater.

4.      Fram växte Dolkstötslegenden = Tyskland hade inte besegrats på slagfältet utan de tyska ledarna hade kapitulerat pga. oroligheter mm i Tyskland. Armén hade stuckits i ryggen. Den användes flitigt i nazisternas propaganda.

5.      Versaillesfreden innehöll hårda ekonomiska villkor för Tyskland. Det ledde till ett ekonomiskt kaos. Krigsskadeståndet var stort och man tryckte nya sedlar för att kunna betala det. En enorm inflation (=pengarnas värde sjunker) blev följden s.k. hyperinflation. Varor blev jättedyra och alla sparade pengar förlorade helt sitt värde.

6.      I mitten av 20-talet en hade Tyskland bättre ekonomi innan depressionen som drabbade landet hårdare än något annat land.

7.      Tyskarna slutade tro på demokratin. De önskade att en stark man skulle rädda Tyskland ur krisen. 

Nazisternas väg till makten

1.      NSDAP bildas efter första världskriget. Adolf Hitler blir medlem.

2.      1923 genomförs en misslyckad kupp (den s.k. Ölkälllarkuppen) i München. Hitler hamnar i fängelse. Han skriver Mein Kampf (en självbiografi som även  innehåller nazismens ideologi).

3.      1930 NSDAP går starkt fram i riksdagsvalet.

4.      1932 NSDAP blir största parti i riksdagen med 38 %. Koalitionsregering med högerparti.

5.      1933 Hitler blir rikskansler i januari. Nyval utlyses pga. inget parti hade majoritet i riksdagen. Men riksdagshuset brinner ner. Kommunisterna anklagas. I valet ökar NSDAP på kommunisternas bekostnad. Riksdagen avskaffar sig själv. Tyskland har blivit en enpartistat styrd av Adolf Hitler och Nazisterna.

Nazismens ideologi

1.      Versaillesfreden var orättvis. Tyskland skulle ta revansch.

2.      Alla tyskar (=tysktalande) skulle förenas i ett Stortyskland = det tredje riket. Den ariska rasen behövde livsrum (=lebensraum) i öster (Polen och Tjeckoslovakien) för att utvidga sig.

3.      Den ariska (germanska) rasen är överlägsen. Tyskarna ska härska över mindre värda folk ex. judar och slaver.

4.      Judarna organiserar en sammansvärjning mot Tyskland. De kontrollerar kommunisterna (=förrädare) och kapitalisterna (=ansvariga för den ekonomiska krisen i Tyskland).

5.      Demokrati är misslyckande. Det ska finnas en stark ledare = Führern.

6.      Förakt av svaghet (ex. handikappade) och dyrkan av styrka (ex. idrottsmän).

7.      Symbol Hakkorset (svastika).

Viktiga byggstenar: varför accepterade tyskarna nazisterna?

1.      ”Samtycke”: Många tyckte att det nazisterna gjorde var bra. Tyskland fick en bättre ekonomi. Många fick en högre levnadsstandard. Många arbetslösa fick jobb osv.

2.      Propaganda: I skolan fördes de nazistiska idéerna fram som de enda rätta. Barnen uppfostrades nazistiskt genom t.ex. Hitlerjugend. På partidagarna och vid ceremonier använde man sig av bl.a. massuggestion.

3.      Tvång: Ickenazister blev hotade. Risken fanns att hamna i koncentrationsläger. Terror: politiska motståndare mördades eller ”försvann”. Man hade en hemlig polis (Gestapo) och SS (specialstyrka). Folk uppmuntrades att bli angivare dvs. ange grannar och vänner som höll på med antinazistisk verksamhet.  

NSDAP:s organisationer

Gestapo = hemliga polisen. Organiserad av Göring men togs över av Himmler .

SS = Hitlers livvakter som fick utökade uppgifter (bland annat förintelsen). Himmler var chef.

SA = Anfallsdivision. De skulle bevaka politiska möten och störa politiska motståndares möten. De angrep öppet judarna.

Hitlerjugend = barn och ungdomsorganisation. Mål: att medlemmarna skulle älska Hitler och bli nazister.

Viktiga personer

Adolf Hitler: NSDAP:s ledare och senare rikskansler (Führer).

Hermann Göring: Hitlers närmaste man. Chef för Gestapo, chef för flygvapnet osv.

Heinrich Himmler: SS-chef. Ansvarig för stor del av förintelsen. Gestapochef efter Göring och polischef.

Josef Goebbels: propagandaminister.

Rudolf Hess: Hitlers ställföreträdare. Hitlers sekreterare. Skrev Mein Kampf  efter Hitlers diktamen.

Förintelsen:

1.      Grupper som skulle rensas bort var: Judar, handikappade, slaver, religiösa minoriteter (ex. Jehovas vittnen), politiska motståndare (kommunister, socialdemokrater), zigenare och homosexuella.

2.      Förföljelser, begränsningar i medborgerliga rättigheter (yrkesval, giftermål osv.).

3.      a. Koncentrationsläger: grymma fängelser och arbetsläger.

b.      Avrättningar av psykiskt sjuka och handikappade.

c.       Förintelseläger: Mål: att ta livet av så många som möjligt så fort som möjligt.

4.      Metoder: Gasning

Svält och hårt arbete

Avrättning (arkebusering)

Självmord (springa in i elstängsel)

Experiment (t.ex. Mengele)

Massakrer (t.ex. i Sovjet)

5.      Kända läger: Auschwitz, Treblinka, Bergen-Belsen, Dachau osv.