Läxförhör åk 7: Geografiska begrepp

Fredag 18 oktober blir det sista läxförhöret på arbetsområdet. Läs på följande geografiska begrepp:

Geografiska begrepp att kunna:

Världsdel: område som hänger ihop fysiskt, historiskt eller kulturellt t.ex. Europa. Det finns sju världsdelar: Nordamerika, Sydamerika, Europa, Asien, Afrika, Antarktis och Oceanien.

Kontinent: stor sammanhängande landmassa t.ex. Eurasien som är uppdelad i två världsdelar, men är en kontinent. Det finns sex kontinenter: Nordamerika, Sydamerika, Eurasien, Afrika, Antarktis och Australien.

Land: ett område med helt eller visst självstyre, ex. Norge.

Vatten: oceaner (ex. Atlanten), bihav (ex. Östersjön), floder (ex. Nilen), sund (ex. Öresund) och sjöar (ex. Ladoga).

Ö: landmassa helt omfluten av vatten, ex. Gotland.

Halvö: landmassa omfluten av vatten på tre sidor, ex. Jylland.

Berg: ett område som höjer sig över omgivningen, ex. Kebnekaise.

Öken: ett område med mycket lite nederbörd. Det finns varma öknar som Sahara och kallare öknar som Gobi. Vissa öknar är sandöknar ex. Kalahari, andra saltöknar ex. Great Salt Desert, men de flesta öknar är stenöknar ex. Sahara.

Region: område som är geografiskt avgränsat ex. Skottland.

Tätort: ett tättbebyggt område ex. Kvicksund.

Gradnät: ritade linjer på en karta eller jordglob, för att ange positioner. En sådan ritad linje är ekvatorn.

Breddgrad (parallellcirkel/latitiud): linje som går parallellt med ekvatorn. Men anger nordlig eller sydlig bredd i förhållande till ekvatorn.

Längdgrad (meridian/longitud): linje som går från Nordpolen till Sydpolen. Utgår från nollmeridianen som går genom Greenwich i London. Man anger östlig eller västlig längd jämfört med nollmeridianen.

Kartprojektion: hur man visar jordytan på en karta. Endast en jordglob avbildar jordytan korrekt, men inga kartor kan visa jordytan helt korrekt eftersom en karta är platt, medan jordytan är rundad. Kartprojektioner kan vara t.ex. cylindriska eller koniska. En cylindrisk projektion är vinkelriktig dvs. den kan användas för att navigera till sjöss eller med flyg.

Tidszon: jorden är uppdelad i tjugofyra tidzoner. Varje tidszon motsvarar 15 grader och inom en zon har alla länder samma tid. Tidszonerna utgår från nollmeridianen och i Sverige har vi Greenwichtid + 1 timme, dvs. när klockan är 12.00 i London är den 13.00 i Sverige. 180:e meridianen kallas datumlinjen och på de olika sidorna av den är det olika datum. I stora länder finns flera tidszoner.

Topografisk karta: karta som anger höjdskillnader.

Nivåkurva: kurva som anger en genomsnittlig höjd för ett område. Används för att visa höjdskillnader.

Produktionskarta: karta som visa odling av grödor ex. vete, vanliga djur ex. grisar, förekomst av mineraler ex. järn och industriområden.

Temperaturkarta: karta som visar genomsnittstemperaturer i ett område. Det finns ofta en karta för januari och en för juli för att man ska kunna jämföra vinter- och sommartemperatur.

Nederbördskarta: karta som visar genomsnittsnederbörd i ett område. Det finns ofta en karta för januari och en för juli för att man ska kunna jämföra vinter- och sommarnederbörd.

GIS: Geografiska informationssystem bygger på att olika databaser kopplas samman med kartor. Informationen används sedan t.ex. när man ska bygga nya vägar och då tar man hänsyn till vatten, vegetation och topografi.

Satellitbild: Bilder av jordklotet taget från rymden som visar jorden som den verkligen ser ut t.ex. ser man regnmoln.

Klimatdiagram: diagram som visar både genomsnittliga temperaturer och nederbörd, månad för månad för en plats i världen.