Grupparbete i historia åk 7

Vald fördjupning om Forna civilisationer eller Antiken:
Ni ska tillsammans göra ett skriftligt arbete om någon kultur.
Ämnen att välja mellan:
Egypten, Grekland, Rom.
Arbetsuppgifter:

·         Arbetet ska bestå av en plansch, powerpoint eller uppsats som handlar om ert ämne.

·         Arbetet ska redovisas muntligt.

Att ha med i arbetet:

·         Vilka orsaker och konsekvenser till samhällsförändringar finns i er kultur.

·         Hur människors levnadsvillkor påverkades av kulturen de levde i.

·         Vad som var utmärkande drag för er kultur.

·         Var den låg.

·         Under vilken tid den var störst.

·         Andra valfria saker.

Att tänka på kring källor:

Dessutom ska ni visa att ni kan använda olika historiska källor och utifrån dem dra slutsatser, resonera kring källor trovärdighet och om de är viktiga.

Planering i religion åk 6

LPP i Religion för arbetsområdet: Identitet och livsfrågor åk 6
Vi kommer arbeta med detta arbetsområde i ca 6 veckor.
Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet:

·         reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

·         resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar

Centralt innehåll:

·         Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.

·         Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.

·         Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

·         Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

·         Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

·         Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

I arbetet bedöms följande mål:

·         Om du kan resonera och reflektera kring livsfrågor t.ex. i förhållande till olika religioner och livsåskådningar.

·         Om du som elev kan resonera och reflektera kring moraliska frågor och vad det innebär att göra gott.

·         Om du kan använda dig av etiska begrepp.

·         Om du kan använda dig av olika källor och kan resonera kring källornas användbarhet.

Bedömningen sker av:

·         Skriftliga uppgifter om olika saker.

·         Skriftligt grupparbete om hur en religion behandlar livsfrågor. Redovisas muntligt.

·         Gruppuppgifter som redovisas skriftligt.

Undervisning: Lärarledda genomgångar, textläsning, skriftliga uppgifter, gruppuppgifter, dilemmaövningar och titta på film.

Instuderingsfrågor till förhöret fredag 8 november

Vem var Adolf Hitler?

Varför satt han i fängelse på 20-talet?

Vad hette hans självbiografi?

Vad var Dolkstötslegenden?

Vilka känslor tror du att tyska folket hade efter Versaillesfreden, krigsskadeståndet till Frankrike och ekonomiska kriser under mellankrigstiden?

Tyskland drabbades av ekonomisk kris flera gånger under mellankrigstiden.

a)    När?

b)    Vad fanns det för orsaker till kriserna?

Vad var skillnaden mellan ett koncentrationsläger och ett förintelseläger? Nämn några kända koncentrations- och/eller förintelseläger.

Hur dödades människor under förintelsen?

Varför ville man i Ryssland sluta fred i Första världskriget 1917?

Vem styrde Ryssland fram till 1917?

Vilket politiskt parti tog makten i Ryssland i samband med revolutionen? Vad var viktigt i deras politik?

Beskriv hur Ryssland var före ryska revolutionen.

Vad hände under…

c)     Februarirevolutionen?

d)   Oktoberrevolutionen?

Vem blev ledare i Sovjetunionen efter Lenin?

Var Stalin en bra ledare för Sovjetunionen?

Vad var kollektivisering?

Varför kallas februarirevolutionen och oktoberrevolutionen 1917 för dessa namn när de inträffade i mars respektive november?

Ge exempel på två saker som började massproduceras under 1920-talet.

Vad menas med masskultur? Ge exempel.

Vad är löpande bandet? Varför blev denna innovation så viktig?

Vad är en depression?

Hur drabbade depressionen världen?

Vad innebar Roosevelts ”The new deal” (“Den nya given”)? 

Planering i historia för årskurs 4-5

LPP i historia för arbetsområdet: Norden och Östersjöriket Sverige åk 4-5
Vi kommer arbeta med arbetsområdet under tio veckor. Arbetsområdet innehåller två delar: vasatiden och stormaktstiden.
Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet:

·         använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

·         kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

Centralt innehåll:

·         Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.

·         Den svenska statens framväxt och organisation.

·         Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.

·         Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.

·         Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

·         Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

·         Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.

·         Tidsbegreppet stormaktstiden samt olika syn på dess betydelse.

I arbetet bedöms följande mål:

·         Vilka kunskaper du har om perioden 1500-1700.

·         Om du kan föra resonemang om orsaker och konsekvenser av samhällsförändringar och kan dra slutsatser om hur människors levnadsvillkor förändrades.

·         Om du kan undersöka historiska samband.

·         Om du utifrån historiska källor kan resonera kring deras användbarhet.

Bedömningen sker av:

·         Skriftliga uppgifter i häftet Vasatiden och häftet Stormaktstiden.

·         Skriftliga läxförhör på Vasatiden och Stormaktstiden.

·         Grupparbete: skriva en berättelse som utspelar sig på Vasatiden.

·         Enskilt arbete: valfri fördjupning om en person eller händelse under stormaktstiden.

·         Muntlig redovisning: av det enskilda arbetet.

Undervisning: Lärarledda genomgångar, högläsning, titta på film, textläsning i boken, skriftliga uppgifter, skriva en berättelse i grupp, enskilt arbete och muntlig redovisning.

Planering i historia för årskurs 7

LPP i historia för arbetsområdet: Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 åk 7
Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet:

·         använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

·         använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll:

·         Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.

·         Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.

·         Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

·         Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.

·         Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

·         Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

·         Några historiska begrepp, till exempel antiken, samt olika syn på dess betydelse.

I arbetet bedöms följande mål:

·         Vilka kunskaper du har om forna civilisationer och antiken. Visa i arbetsuppgifter och förhören.

·         Om du kan resonera kring orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och hur människors levnadsvillkor påverkas av den tid de lever i. Visas i arbetsuppgifter och grupparbete.

·         Om du kan använda historiskt källmaterial och utifrån det dra slutsatser, resonera kring källors trovärdighet och relevans. Visas i arbetsuppgifter och grupparbetet.

Bedömningen sker av:

·         Uppgifter i historiskt källmaterial kring flodkulturerna. Inlämning av frågor.

·         Skriftliga förhör om Grekland och Rom.

·         Skriftligt grupparbete som redovisas muntlig: fördjupning i valfritt ämne två och två.

Undervisning: Lärarledda genomgångar, textläsning i läroboken, skriftliga uppgifter, grupparbete kring fördjupning och muntlig redovisning.
Elevaktivitet:

1.      o Läs s. 6-11 i Historia A. Besvara Minns du frågorna 2-4, 8-9, 12-13 på s. 11 skriftligt.

2.      o Läs s. 12-16 i Historia A. Besvara första spalten med Minns du frågorna 2-6, 8, 10-11 på s. 23 skriftligt.

3.      o Läs s.17-22 i Historia A. Besvara andra spalten med Minns du frågorna 1-3, 5-8, 10-11 på s. 23 skriftligt.

4.      o Läs s. 24-35 i Historia A. Besvara Minns du frågorna 1-3. 3-4, 6-10, 13-15 på s. 35 skriftligt.

5.      o Läs s. 36-44 i Historia A. Besvara Minns du frågorna 1-10  på s. 45 skriftligt.

Uppgift om folkmord årskurs 8-9

Uppgift om Folkmord:

Du ska kunna resonera kring orsaker och konsekvenser av Förintelsen och andra folkmord. Det är extra bra om du förklarar hur människor påverkas av den tid de lever i: Varför kunde förintelsen genomföras? Hur kunde människor tillåta något sådant?

1.      Välj ett folkmord.

2.      Beskriv orsakerna.

3.      Hur genomfördes folkmordet?

4.      Beskriv konsekvenserna.

Bedömning:

E: Enkla och till viss del underbyggda resonemang.

C: Utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.

A: Välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Material:

Läroboken s. 155-169.

Om detta må ni berätta.

Uppsats om naturresurs årskurs 6

Instruktion till uppsats om naturresurser:
Du ska skriva en uppsats om valfri naturresurs. Uppsatsen ska sedan redovisas muntligt.
Arbetsgång:

·         Välj ämne: t.ex. skog, olja, metaller, naturgas, kol, uran, vindkraft, solenergi.

·         Leta material om ditt ämne.

·         Gör en tankekarta om ämnet utifrån det som du läst.

·         Skriv en handskriven kladd.

·         Rita ev. bilder.

·         Renskriv på dator.

·         Öva.

·         Redovisa muntligt.

Att ha med:

·         Uppsatsen ska innehålla både bild (i första hand egenproducerade) och text. Se till att de kompletterar varandra.

·         Du måste ha med faktakunskaper om den naturresurs som du valt.

·         Du måste beskriva samband mellan naturlandskap, kulturlandskap, naturresurser och befolkningsfördelning t.ex. många människor har bosatt sig i Kiruna för där finns det många arbetstillfällen pga. de rika malmtillgångarna. Hela Kiruna ska flyttas då gruvan medfört att det finns en rasrisk i nuvarande Kiruna. Hela naturlandskapet håller på att förändras.

·         Geografiska begrepp som du förklarar och visar att du kan använda.

Uppsatsen kommer att bedömas på följande:

·         Kunskaper du har med.

·         Om du kan och hur du beskriver samband mellan naturlandskap, kulturlandskap, naturresurser och befolkningsfördelning.

·         Hur du använder geografiska begrepp.

Den muntliga redovisningen kommer att bedömas på om du kan förmedla det som du skrivit i uppsatsen.

Lycka till!

Läxförhör fredag 18/10 åk 6

På fredag är det ett läxförhör om Europas naturtyper, orsaker till befolkningsfördelning, vattnets kretslopp och naturresurser. Eleverna har fått hem ett häfte att läsa på,

Läxförhör Ryska revolutionen och mellankrigstiden fredag 8 november.

Rysslands historia:

Ryssland = landets namn till 1922.

Sovjetunionen = namn mellan 1922 och 1991.

Ryssland = 1991 namn igen på den ryska delen av Sovjetunionen.

Ryssland före revolutionen:

1.      Landet styrdes enväldigt av tsarer (kejsare) som ofta var rena tyranner. Tsaren hade stöd av: armén, hemliga polisen, ämbetsmän, kyrkan och godsherrarna.

2.      Det var ett trögt och efterblivet land jämfört med andra europeiska länder under 1800-talet.

3.      Livegenskap (= jordbruksarbetare behandlades som slavar, fick t.ex. inte flytta), avskaffades först 1861.

4.      Ingen utveckling inom jordbruket eller industrin. Det ledde till missnöje både bland bönder och industriarbetare.

Första Världskriget och Ryska revolutionen:

a. Stort missnöje med första världskriget. Kriget gick inte bra för Ryssland. Soldaterna på fronten frös och hungrade. I Ryssland blev det också brist på mat. Tsarväldet förtryckte folket.

b. Allt detta ledde till en stor oro i Ryssland och bland de ryska soldaterna.

c. Uppror mot tsaren Nikolaj II 1917. Tsaren avgick. Händelsen kallas februarirevolutionen.

d. Det bildades en provisorisk regering och arbetar- och soldatråd sk. sovjeter. I dessa dominerade de socialistiska partierna (bl.a. bolsjevikerna, ett kommunistiskt parti, partiledare var Lenin).

e. I oktober (7 nov) 1917 en ny revolution där bolsjevikerna tog makten. Slagord var ”All makt till sovjeterna”. Men det var en politisk kupp, inte en folklig revolution.

f. Bolsjevikerna slöt fred med Tyskland i Första världskriget.

g. Det hölls val, men bolsjevikerna fick bara 25 % av rösterna och då lät Lenin upplösa riksdagen och deklarerade att det var ”proletariatets diktatur”(= arbetarklassen styrde över den gamla överklassen). Men makten låg hos kommunistpartiet.

h. Tsarfamiljen avrättades.

i. Våren 1918 inbördeskrig mellan kommunisternas ”Röda armén” och dess motståndare. Kommunisterna vann.

j. Ny ekonomisk politik. Avskaffande av den privata äganderätten.

k. 1922 Sovjetunionen bildades.

l. 1924 dog Lenin. Stalin övertog makten. Nytt envälde.

m. 1929 Kollektivisering. Planhushållning. 5-årsplaner för bl.a. jordbruksproduktionen.

n. Utbildningsnivån höjdes, läs- och skrivkunnigheten ökade.

Stalins terror:

I.                   Personkult. Stalin dyrkades som en gud.

II.                Stalins motståndare blev utrensade. Moskvarättegångarna 1936. Gamla kommunister blev arkebuserade.

III.             Stalins säkerhetspolis fick stor makt.

IV.      Miljoner människor dog.

Mellankrigstiden 1919-1939:

 ”Det glada tjugotalet”

1. USA blev det ledande industrilandet i världen.
2. Massproduktion av bilar längs ”löpande bandet”. Även annat massproducerades som telefoner och radioapparater.
3. Amerikansk kultur spreds snabbt i världen genom filmer från Hollywood, jazzmusik och olika danser.
4. Efter kriget var det goda år med låg arbetslöshet. Många fick det bättre ekonomiskt.

 ”Depressionen”

1.      Oktober 1929: Börskrasch i New York. Alla ville sälja aktier men ingen ville köpa. Aktiernas värde sjönk till noll från tidigare höga kurser.

2.      Bankerna gick i konkurs. Aktieägarna kunde inte betala tillbaka lån och många ville ta ut sina besparingar.

3.      Börskraschen blev inledningen till en djup ekonomisk kris, depressionen som spreds över världen.

4.      Massarbetslöshet över hela världen, ca 30 %.

5.      The new deal: Ny president i USA blev Franklin D Roosevelt. 1933 kom han med ett nytt ekonomiskt program= den nya given. Målet var att minska arbetslösheten och öka köpkraften så att industrierna kom igång. Fackföreningar fick bildas.

Tyskland under mellankrigstiden

1.      Tyskland har förlorat i första världskriget. Vapenstillestånd skrivs under i november 1918: Kejsaren avgick. Tyskland blev republik. Demokratiska val hölls. Riksdagen samlades i Weimar (pga. oroligheter i Berlin). Det nya Tyskland kallades Weimarrepubliken efter det.

2.      Oroligheter/uppror mm inspirerade av Ryska revolutionen.

3.      Hat växte fram mellan kommunister och socialdemokrater.

4.      Fram växte Dolkstötslegenden = Tyskland hade inte besegrats på slagfältet utan de tyska ledarna hade kapitulerat pga. oroligheter mm i Tyskland. Armén hade stuckits i ryggen. Den användes flitigt i nazisternas propaganda.

5.      Versaillesfreden innehöll hårda ekonomiska villkor för Tyskland. Det ledde till ett ekonomiskt kaos. Krigsskadeståndet var stort och man tryckte nya sedlar för att kunna betala det. En enorm inflation (=pengarnas värde sjunker) blev följden s.k. hyperinflation. Varor blev jättedyra och alla sparade pengar förlorade helt sitt värde.

6.      I mitten av 20-talet en hade Tyskland bättre ekonomi innan depressionen som drabbade landet hårdare än något annat land.

7.      Tyskarna slutade tro på demokratin. De önskade att en stark man skulle rädda Tyskland ur krisen. 

Nazisternas väg till makten

1.      NSDAP bildas efter första världskriget. Adolf Hitler blir medlem.

2.      1923 genomförs en misslyckad kupp (den s.k. Ölkälllarkuppen) i München. Hitler hamnar i fängelse. Han skriver Mein Kampf (en självbiografi som även  innehåller nazismens ideologi).

3.      1930 NSDAP går starkt fram i riksdagsvalet.

4.      1932 NSDAP blir största parti i riksdagen med 38 %. Koalitionsregering med högerparti.

5.      1933 Hitler blir rikskansler i januari. Nyval utlyses pga. inget parti hade majoritet i riksdagen. Men riksdagshuset brinner ner. Kommunisterna anklagas. I valet ökar NSDAP på kommunisternas bekostnad. Riksdagen avskaffar sig själv. Tyskland har blivit en enpartistat styrd av Adolf Hitler och Nazisterna.

Nazismens ideologi

1.      Versaillesfreden var orättvis. Tyskland skulle ta revansch.

2.      Alla tyskar (=tysktalande) skulle förenas i ett Stortyskland = det tredje riket. Den ariska rasen behövde livsrum (=lebensraum) i öster (Polen och Tjeckoslovakien) för att utvidga sig.

3.      Den ariska (germanska) rasen är överlägsen. Tyskarna ska härska över mindre värda folk ex. judar och slaver.

4.      Judarna organiserar en sammansvärjning mot Tyskland. De kontrollerar kommunisterna (=förrädare) och kapitalisterna (=ansvariga för den ekonomiska krisen i Tyskland).

5.      Demokrati är misslyckande. Det ska finnas en stark ledare = Führern.

6.      Förakt av svaghet (ex. handikappade) och dyrkan av styrka (ex. idrottsmän).

7.      Symbol Hakkorset (svastika).

Viktiga byggstenar: varför accepterade tyskarna nazisterna?

1.      ”Samtycke”: Många tyckte att det nazisterna gjorde var bra. Tyskland fick en bättre ekonomi. Många fick en högre levnadsstandard. Många arbetslösa fick jobb osv.

2.      Propaganda: I skolan fördes de nazistiska idéerna fram som de enda rätta. Barnen uppfostrades nazistiskt genom t.ex. Hitlerjugend. På partidagarna och vid ceremonier använde man sig av bl.a. massuggestion.

3.      Tvång: Ickenazister blev hotade. Risken fanns att hamna i koncentrationsläger. Terror: politiska motståndare mördades eller ”försvann”. Man hade en hemlig polis (Gestapo) och SS (specialstyrka). Folk uppmuntrades att bli angivare dvs. ange grannar och vänner som höll på med antinazistisk verksamhet.  

NSDAP:s organisationer

Gestapo = hemliga polisen. Organiserad av Göring men togs över av Himmler .

SS = Hitlers livvakter som fick utökade uppgifter (bland annat förintelsen). Himmler var chef.

SA = Anfallsdivision. De skulle bevaka politiska möten och störa politiska motståndares möten. De angrep öppet judarna.

Hitlerjugend = barn och ungdomsorganisation. Mål: att medlemmarna skulle älska Hitler och bli nazister.

Viktiga personer

Adolf Hitler: NSDAP:s ledare och senare rikskansler (Führer).

Hermann Göring: Hitlers närmaste man. Chef för Gestapo, chef för flygvapnet osv.

Heinrich Himmler: SS-chef. Ansvarig för stor del av förintelsen. Gestapochef efter Göring och polischef.

Josef Goebbels: propagandaminister.

Rudolf Hess: Hitlers ställföreträdare. Hitlers sekreterare. Skrev Mein Kampf  efter Hitlers diktamen.

Förintelsen:

1.      Grupper som skulle rensas bort var: Judar, handikappade, slaver, religiösa minoriteter (ex. Jehovas vittnen), politiska motståndare (kommunister, socialdemokrater), zigenare och homosexuella.

2.      Förföljelser, begränsningar i medborgerliga rättigheter (yrkesval, giftermål osv.).

3.      a. Koncentrationsläger: grymma fängelser och arbetsläger.

b.      Avrättningar av psykiskt sjuka och handikappade.

c.       Förintelseläger: Mål: att ta livet av så många som möjligt så fort som möjligt.

4.      Metoder: Gasning

Svält och hårt arbete

Avrättning (arkebusering)

Självmord (springa in i elstängsel)

Experiment (t.ex. Mengele)

Massakrer (t.ex. i Sovjet)

5.      Kända läger: Auschwitz, Treblinka, Bergen-Belsen, Dachau osv. 

Läxförhör åk 7: Geografiska begrepp

Fredag 18 oktober blir det sista läxförhöret på arbetsområdet. Läs på följande geografiska begrepp:

Geografiska begrepp att kunna:

Världsdel: område som hänger ihop fysiskt, historiskt eller kulturellt t.ex. Europa. Det finns sju världsdelar: Nordamerika, Sydamerika, Europa, Asien, Afrika, Antarktis och Oceanien.

Kontinent: stor sammanhängande landmassa t.ex. Eurasien som är uppdelad i två världsdelar, men är en kontinent. Det finns sex kontinenter: Nordamerika, Sydamerika, Eurasien, Afrika, Antarktis och Australien.

Land: ett område med helt eller visst självstyre, ex. Norge.

Vatten: oceaner (ex. Atlanten), bihav (ex. Östersjön), floder (ex. Nilen), sund (ex. Öresund) och sjöar (ex. Ladoga).

Ö: landmassa helt omfluten av vatten, ex. Gotland.

Halvö: landmassa omfluten av vatten på tre sidor, ex. Jylland.

Berg: ett område som höjer sig över omgivningen, ex. Kebnekaise.

Öken: ett område med mycket lite nederbörd. Det finns varma öknar som Sahara och kallare öknar som Gobi. Vissa öknar är sandöknar ex. Kalahari, andra saltöknar ex. Great Salt Desert, men de flesta öknar är stenöknar ex. Sahara.

Region: område som är geografiskt avgränsat ex. Skottland.

Tätort: ett tättbebyggt område ex. Kvicksund.

Gradnät: ritade linjer på en karta eller jordglob, för att ange positioner. En sådan ritad linje är ekvatorn.

Breddgrad (parallellcirkel/latitiud): linje som går parallellt med ekvatorn. Men anger nordlig eller sydlig bredd i förhållande till ekvatorn.

Längdgrad (meridian/longitud): linje som går från Nordpolen till Sydpolen. Utgår från nollmeridianen som går genom Greenwich i London. Man anger östlig eller västlig längd jämfört med nollmeridianen.

Kartprojektion: hur man visar jordytan på en karta. Endast en jordglob avbildar jordytan korrekt, men inga kartor kan visa jordytan helt korrekt eftersom en karta är platt, medan jordytan är rundad. Kartprojektioner kan vara t.ex. cylindriska eller koniska. En cylindrisk projektion är vinkelriktig dvs. den kan användas för att navigera till sjöss eller med flyg.

Tidszon: jorden är uppdelad i tjugofyra tidzoner. Varje tidszon motsvarar 15 grader och inom en zon har alla länder samma tid. Tidszonerna utgår från nollmeridianen och i Sverige har vi Greenwichtid + 1 timme, dvs. när klockan är 12.00 i London är den 13.00 i Sverige. 180:e meridianen kallas datumlinjen och på de olika sidorna av den är det olika datum. I stora länder finns flera tidszoner.

Topografisk karta: karta som anger höjdskillnader.

Nivåkurva: kurva som anger en genomsnittlig höjd för ett område. Används för att visa höjdskillnader.

Produktionskarta: karta som visa odling av grödor ex. vete, vanliga djur ex. grisar, förekomst av mineraler ex. järn och industriområden.

Temperaturkarta: karta som visar genomsnittstemperaturer i ett område. Det finns ofta en karta för januari och en för juli för att man ska kunna jämföra vinter- och sommartemperatur.

Nederbördskarta: karta som visar genomsnittsnederbörd i ett område. Det finns ofta en karta för januari och en för juli för att man ska kunna jämföra vinter- och sommarnederbörd.

GIS: Geografiska informationssystem bygger på att olika databaser kopplas samman med kartor. Informationen används sedan t.ex. när man ska bygga nya vägar och då tar man hänsyn till vatten, vegetation och topografi.

Satellitbild: Bilder av jordklotet taget från rymden som visar jorden som den verkligen ser ut t.ex. ser man regnmoln.

Klimatdiagram: diagram som visar både genomsnittliga temperaturer och nederbörd, månad för månad för en plats i världen.

Inlämning grupparbete om första världskriget

Nu är det dags för inlämning om första världskriget.

Niorna: sista inlämning fredag 11 oktober.
Åttorna: sista inlämning fredag 18 oktober.

Diskussionsfrågor till 4-5

Diskussionsfrågor att öva på hemma:

·       Vilka val kan ni göra i er vardag för att vi ska få en bättre miljö i Sverige?

·       På vilka sätt är det orättvist för människor i olika länder?

·       Hur kan det bli mer rättvist i världen mellan olika länder? Varför bosätter sig människor på olika ställen?

·       Vad är en naturresurs?

·       Hur kan vi hushålla med resurserna på jorden?

·       Vad är hållbar utveckling?