Instruktioner till SO åk 7

Hej!

Jag är hemma med magsjuk son och missar era lektioner idag onsdag. Hade ju tänkt ha betygsprat med er idag, men får försöka klämma in det i morgon på ex. lunchen. Om jag inte hinner med alla då får vi ta det på fredagslektionen.

Följ sedan instruktionen nedan:
1. Ni ska dela in er två och två. Hade tänkt göra grupper men ni får välja själva. Hoppas att alla är friska.

2. Välj Egypten, Grekland eller Romriket.

3. Börja med att googla på vad som finns om dessa kulturer tiden mellan 3000 fKr-500 eKr.

4.  Vad som var utmärkande drag för er kultur. Vad var speciellt? ex. Egypten: pyramiderna, Grekland: olympiska spelen och Rom: kejsarna.
5. Var den låg?
6.  Under vilken tid den var störst.
7. Hur levde människor i er kultur? (Hur människors levnadsvillkor påverkades av kulturen de levde i).
8. Vad förändras under åren i er kultur? ex. Romarriket styre från kungariket till republik till kejsardöme.

I övrigt se den mer detaljerade instruktionen:

Vald fördjupning om Forna civilisationer eller Antiken:
Ni ska tillsammans göra ett skriftligt arbete om någon kultur.

Ämnen att välja mellan:
Egypten, Grekland, Rom.

Arbetsuppgifter:

·         Arbetet ska bestå av en plansch, powerpoint eller uppsats som handlar om ert ämne.

·         Arbetet ska redovisas muntligt.

Att ha med i arbetet:

·         Vilka orsaker och konsekvenser till samhällsförändringar finns i er kultur.

·         Hur människors levnadsvillkor påverkades av kulturen de levde i.

·         Vad som var utmärkande drag för er kultur.

·         Var den låg.

·         Under vilken tid den var störst.

·         Andra valfria saker.

Att tänka på kring källor:

Dessutom ska ni visa att ni kan använda olika historiska källor och utifrån dem dra slutsatser, resonera kring källor trovärdighet och om de är viktiga.

Läxförhör 3/12 för åk 4-5

Medeltiden: Ungefär 1050 räknar man med att medeltiden började, det var vid samma tid som Sverige blev ett kristet land. Många kyrkor byggdes och kyrkan blev rik och mäktig under medeltiden. Sverige var ett katolskt land, dvs. kyrkan styrdes av påven i Rom. I Sverige fanns en ärkebiskop som styrde över biskoparna, som i sin tur styrde över de vanliga prästerna. Prästerna predikade på latin som var kyrkans språk. Det fanns också många kloster i Sverige för munkar och nunnor.

De fyra stånden:

På medeltiden var människorna uppdelade i fyra grupper som kallades stånd, adel, präster, borgare och bönder. Det mäktigaste ståndet var adeln. Männen i adeln var ofta riddare och hjälpte kungen i krig. Andra adelsmän var rika godsägare. Det andra ståndet var prästerna som arbetade i kyrkan eller i kloster. Det tredje ståndet var borgarna, det var invånarna i staden. De arbetade som hantverkare och köpmän. Det sista ståndet var bönderna och de bodde på landsbygden. Pigor, drängar och trälar tillhörde inget stånd alls. Stånden fanns kvar i Sverige till mitten av 1800-talet. Över stånden styrde en kung som valdes. Kungen var av adelssläkt.

Den medeltida staden:

Städernas historia: De flesta människor bodde på landet och inte i städerna. Många städer grundades på medeltiden, t.ex. Stockholm.

Den största staden: Visby var Sveriges största stad på medeltiden, 9000 invånare. Periodvis var den dansk.

Var byggdes städerna? Man byggde städer nära flodmynningar eller vid havet där man kunde ha en hamn. Det var viktigt att ha en hamn, eftersom den mesta handelstransporter skedde med båtar (Hansans koggar).

Skydd av staden? En stadsmur runt staden skulle skydda mot fiender.

Centrum: Torget mitt i staden, där man hade marknad.

Hus: Det var väldigt trångt i städerna. Husen låg tätt och byggdes ibland ihop.

Avfall: Allt skräp slängdes på gatorna, både vanligt skräp, matrester och bajs. Det blev därför mycket råttor i städerna. Den stora mängden råttor gjorde att digerdöden drabbade Europa väldigt hårt.

Två medeltida städer:

Västerås: handelsplats på 900-talet. Domkyrkan är från 1200-talet. På 1200-talet grundades staden Västra Aros.

Torshälla: En offerplats under vikingatiden. Kyrkan är från 1100-talet och staden grundades 1317.

Hansan: Det var en mäktig tysk handelsorganisation som styrde över handel på Östersjön. Hansans fartyg hette koggar och fraktade salt och tyg från Europa till Sverige. Från Sverige såldes koppar, järn och pälsverk. Många tyska handelsmän bosatte sig i Sverige och därför har vi många låneord från tyskan i vårt språk.

Kalmarunionen: I slutet av medeltiden styrdes Sverige av en kung som var gemensam för både Sverige, Norge och Danmark. Detta kallades för Kalmarunionen. Den som startade samarbetet var drottning Margareta som styrde över de tre länderna. När Margareta dött var svenskarna ofta missnöjd med de danska kungarnas styre och det gjordes flera uppror under perioden. Långa perioder under 1400-talet styrdes Sverige av en riksföreståndare istället för av den danske kungen.

LPP om Forna civilisationer

LPP i historia för arbetsområdet: Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 åk 7
Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet:

·         använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

·         använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll:

·         Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.

·         Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.

·         Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

·         Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.

·         Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

·         Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

·         Några historiska begrepp, till exempel antiken, samt olika syn på dess betydelse.

I arbetet bedöms följande mål:

·         Vilka kunskaper du har om forna civilisationer och antiken. Visa i arbetsuppgifter och förhören.

·         Om du kan resonera kring orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och hur människors levnadsvillkor påverkas av den tid de lever i. Visas i arbetsuppgifter och grupparbete.

·         Om du kan använda historiskt källmaterial och utifrån det dra slutsatser, resonera kring källors trovärdighet och relevans. Visas i arbetsuppgifter och grupparbetet.

Bedömningen sker av:

·         Uppgifter i historiskt källmaterial kring flodkulturerna. Inlämning av frågor.

·         Skriftliga förhör om Grekland och Rom.

·         Skriftligt grupparbete som redovisas muntlig: fördjupning i valfritt ämne två och två.

Undervisning: Lärarledda genomgångar, textläsning i läroboken, skriftliga uppgifter, grupparbete kring fördjupning och muntlig redovisning.

Läxförhör 21/11 på Geografiska begrepp för åk 7

Geografiska begrepp att kunna:

Världsdel: område som hänger ihop fysiskt, historiskt eller kulturellt t.ex. Europa. Det finns sju världsdelar: Nordamerika, Sydamerika, Europa, Asien, Afrika, Antarktis och Oceanien.

Kontinent: stor sammanhängande landmassa t.ex. Eurasien som är uppdelad i två världsdelar, men är en kontinent. Det finns sex kontinenter: Nordamerika, Sydamerika, Eurasien, Afrika, Antarktis och Australien.

Land: ett område med helt eller visst självstyre, ex. Norge.

Vatten: oceaner (ex. Atlanten), bihav (ex. Östersjön), floder (ex. Nilen), sund (ex. Öresund) och sjöar (ex. Ladoga).

Ö: landmassa helt omfluten av vatten, ex. Gotland.

Halvö: landmassa omfluten av vatten på tre sidor, ex. Jylland.

Berg: ett område som höjer sig över omgivningen, ex. Kebnekaise.

Öken: ett område med mycket lite nederbörd. Det finns varma öknar som Sahara och kallare öknar som Gobi. Vissa öknar är sandöknar ex. Kalahari, andra saltöknar ex. Great Salt Desert, men de flesta öknar är stenöknar ex. Sahara.

Region: område som är geografiskt avgränsat ex. Skottland.

Tätort: ett tättbebyggt område ex. Kvicksund.

Gradnät: ritade linjer på en karta eller jordglob, för att ange positioner. En sådan ritad linje är ekvatorn.

Breddgrad (parallellcirkel/latitiud): linje som går parallellt med ekvatorn. Men anger nordlig eller sydlig bredd i förhållande till ekvatorn.

Längdgrad (meridian/longitud): linje som går från Nordpolen till Sydpolen. Utgår från nollmeridianen som går genom Greenwich i London. Man anger östlig eller västlig längd jämfört med nollmeridianen.

Kartprojektion: hur man visar jordytan på en karta. Endast en jordglob avbildar jordytan korrekt, men inga kartor kan visa jordytan helt korrekt eftersom en karta är platt, medan jordytan är rundad. Kartprojektioner kan vara t.ex. cylindriska eller koniska. En cylindrisk projektion är vinkelriktig dvs. den kan användas för att navigera till sjöss eller med flyg.

Tidszon: jorden är uppdelad i tjugofyra tidzoner. Varje tidszon motsvarar 15 grader och inom en zon har alla länder samma tid. Tidszonerna utgår från nollmeridianen och i Sverige har vi Greenwichtid + 1 timme, dvs. när klockan är 12.00 i London är den 13.00 i Sverige. 180:e meridianen kallas datumlinjen och på de olika sidorna av den är det olika datum. I stora länder finns flera tidszoner.

Topografisk karta: karta som anger höjdskillnader.

Nivåkurva: kurva som anger en genomsnittlig höjd för ett område. Används för att visa höjdskillnader.

Produktionskarta: karta som visa odling av grödor ex. vete, vanliga djur ex. grisar, förekomst av mineraler ex. järn och industriområden.

Temperaturkarta: karta som visar genomsnittstemperaturer i ett område. Det finns ofta en karta för januari och en för juli för att man ska kunna jämföra vinter- och sommartemperatur.

Nederbördskarta: karta som visar genomsnittsnederbörd i ett område. Det finns ofta en karta för januari och en för juli för att man ska kunna jämföra vinter- och sommarnederbörd.

GIS: Geografiska informationssystem bygger på att olika databaser kopplas samman med kartor. Informationen används sedan t.ex. när man ska bygga nya vägar och då tar man hänsyn till vatten, vegetation och topografi.

Satellitbild: Bilder av jordklotet taget från rymden som visar jorden som den verkligen ser ut t.ex. ser man regnmoln.

Klimatdiagram: diagram som visar både genomsnittliga temperaturer och nederbörd, månad för månad för en plats i världen.

Vikingatiden åk 4-5

Vikingarnas färder:

I västerled:

Danska vikingar reste till England, Irland, Frankrike och Medelhavet.

Norska vikingar reste till Irland, Island, Grönland och Vinland (Amerika).

I österled:

Svenska vikingar reste till Ryssland, Kaspiska havet, Svarta havet och Miklagård (Istanbul).

Vikingarnas färder:

En del vikingar reste för att plundra ex. kloster i främmande länder och att röva trälar (slavar), men de flesta vikingar var handelsmän.

Vikingarna reste med sina skepp över haven till olika länder för att köpa och sälja varor. De hade med sig varor från Norden som de bytte mot andra varor. Man bytte djurskinn och pälsar mot pärlor och smycken. Man eftertraktade mest varor som inte fanns i Norden. Genom dessa handelsfärder har arabiskt glas och utländska mynt kommit till Norden och hittats efter många hundra år i vikingagravar. Trälar var också en viktig handelsvara.

En del vikingar valde att röva rikedomar hellre än att ägna sig åt handel. De for på vikingatåg och plundrade kloster och städer. Första gången människor i Europa hörde talas om de mordiska vikingarna var troligen år 793. Det var då som vikingar anföll, plundrade och brände ner ett kloster på ön Lindisfarne strax utanför Englands östkust. Några år senare drabbades för första gången ett irländskt kloster.

Birka:

Birka på Björkö i Mälaren var Sveriges första stad. Där bodde som mest 1000 människor och invånarna var köpmän och hantverkare. Det var en viktig handelsplats med en stor marknad där man bytte varor från både Sverige och andra länder. Birka hade smala gränder och husen låg tätt. Kungen bodde på en ö i närheten av Birka. Staden fanns i 200 år innan den övergavs för att ersättas av Sigtuna.

Arv efter vikingatiden:

Veckodagarnas namn kommer från vikingatiden:

Måndag         månens dag

Tisdag           Tyrs dag

Onsdag         Odens dag

Torsdag         Tors dag

Fredag           Frejs dag

Lördag          lögardag (tvättdag)

Söndag          solens dag

Förnamn:

Även många förnamn kommer från vikingatiden ex. Björn, Bo, Dan, Erik, Sven, Frida, Liv, Tove och Tyra.

Runor och Runstenar:

Vikingarna skrev med runor och deras alfabet hade 16 tecken. En del runor liknar våra bokstäver. Runorna var kantiga för de flesta runor ristades i trä.  Det finns ca 3500 runinskrifter bevarade på ex. runstenar.

Geografiuppsats om en plats åk 7

Uppsats om en plats:

Du ska göra ett skriftligt arbete om en plats (ex. New York) där du använder olika geografiska metoder för att samla in fakta. Du ska använda dig av kartbok, geografiska tabeller, läroböcker och internet. Dela upp uppsatsen i fem delar.

1.      Du ska enbart med kartans hjälp skriva så mycket som du kan om din plats. Se uppgiften Botswana för att få inspiration. Extra bra blir det om du kan göra jämförelser med en annan plats.

2.      Du ska göra ett klimatdiagram där du visar nederbörd och temperatur för din plats.

3.      Du letar fakta i läroböcker och skriver om din plats.

4.      Du letar fakta på internet och skriver om din plats.

5.      Du granskar de fyra olika typerna av källor som du använt.

Att tänka på: För att nå ett godkänt betyg (E eller mer) måste din uppsats innehålla en diskussion om källorna du använt i ditt arbete. För att det ska bli lite enklare för dig har jag skrivit några frågor som du kan besvara. Skriv så utförligt som möjligt om du vill ha chans på ett högre betyg.

1.      Vilket var det enklaste sättet att samla in fakta på? (du har använt kartbok, tabeller, läroböcker och internet) Motivera ditt svar.

2.      Vilken källa litar du mest på? Motivera ditt svar.

3.      Rangordna i vilken ordning som källorna varit användbara för dig. Förklara varför.

Ex. Den bästa källan har varit X för den var lätt att använda, innehållet var bra och innehållet är kontrollerat. Den nästa bästa källan var…osv.

4.      Varför är vissa källor mindre pålitliga än andra?

Betygsbedömning:

E: I huvudsak fungerande användning av geografiska källor och metoder. Enkla och till viss del underbyggda resonemang om källors trovärdighet och relevans.

C: Relativt väl fungerande användning av geografiska källor och metoder. Utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.

A: Utvecklade användning av geografiska källor och metoder. Välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källors trovärdighet och relevans.

Lycka till!

Kort sammanfattning om forntiden åk 4-5

Stenålder:

8000 fKr- 1800 fKr

Människor bosätter sig i Sverige. De använder redskap av trä, djurhorn, ben men dessutom stenredskap av flinta. Dessa stenredskap har arkeologer hittat i utgrävningar.

Människorna var till en början jägare och samlare och man flyttade runt var sk. nomader. Man flyttade till en ny plats när maten tog slut. Hittade man en bra sommarboplats återvände man år efter år.

Ca 4000 fKr blev människorna bönder. De odlade olika grödor och hade djur som kor, grisar, får och getter.

Bronsålder:

1800 fKr- 600 fKr

Man började göra redskap av metall brons (en blandning av tenn och koppar). Brons bytte man till sig i Europa mot hudar, honung eller torkad fisk.

Vanliga redskap var fortfarande gjorda av sten, trä eller ben eftersom brons var dyrt. Rika människor hade ofta smycken av brons.

Man började kriga mellan olika familjer och släkter t.ex. om bra åkermark.

Klimatet var varmare under bronsåldern och därför överlevde fler små barn och befolkningen blev större.

Järnålder:

600 fKr- 800 eKr

Man började använda järn till redskap och vapen istället för brons. Järn var bättre än brons för att det var hållbarare.

Järnklumpar låg på sjöbottnar, s.k. myrmalm. Dessa skrapades ihop med långa pinnar och togs upp på vintrarna. Sedan smältes metallen. Efter det kunde järnet smidas i en smedja till verktyg, vapen och andra bra saker som spikar och gångjärn.

Man hade stora problem med råttor och möss och katter togs till Norden som jägare och blev bra husdjur.

LPP: Kring forntid och medeltid

Planering av arbetsområde Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500 årskurs 4-5:

Under en del höstterminen kommer vi att arbeta ca åtta veckor med ett arbetsområde i historia som spänner över många hundra år.

Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet:

·         använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

·         kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

·         reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

·         använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll:

·         Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

·         Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.

·         De nordiska staternas bildande.

·         Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.

·         Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.

·         Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

·         Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

·         Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

·         Tidsbegreppen vikingatiden och medeltiden samt olika syn på deras betydelser.

I arbetet bedöms:

·         Vilka kunskaper du har om perioden.

·         Hur du resonerar kring orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar.

·         Om du kan undersöka olika tidsperioder och beskriva samband mellan olika tidsperioder.

·         Om du kan visa och motivera hur historien har påverkat vår tid.

·         Om du kan använda historiska källor och hur du resonerar kring källornas användbarhet.

·         Hur du resonerar kring tolkningar av olika historiska händelser och tidsperioder.

·         Hur du använder historiska begrepp.

Bedömningen sker av:

·         Enskilda övningar under lektionstiden.

·         Gruppuppgifter under lektionstid.

·         Två läxförhör som du läst på till hemma.

Undervisning: Du kommer få undervisning genom lärarledda lektioner, textläsning, filmer, övningar, gruppuppgifter och enskilt arbete.

LPP: Geografins metoder åk 7

LPP för arbetsområdet: Geografins metoder, begrepp och arbetssätt, årskurs 7

Under ca fem veckor av höstterminen kommer vi att arbeta med detta arbetsområde i ämnet geografi. Du kommer lära dig att använda olika typer av geografiska källor som kartor, tabeller och satellitbilder. Du kommer också att få öva på att värdera geografiska källor och öva på namngeografi.

Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet:

·         göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Centralt innehåll:

·         Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.

·         Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.

·         Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.

·         Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.

·         Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

I arbetsområdet bedöms om:

·         du kan undersöka omvärlden genom att använda kartor och andra geografiska verktyg

·         du kan resonera kring olika källors trovärdighet och relevans

·         du har kunskaper i namngeografi

·         du kan beskriva geografiska lägen och storleksrelationer gällande olika geografiska objekt

Bedömning sker av:

·         ditt kartarbete under arbetets gång.

·         genom läxförhör under arbetsområdets gång där du visar både kunskaper i namngeografi och kännedom om geografiska begrepp.

·         Ett skriftligt arbete där du visar att du kan använda och värdera olika geografiska källor, lämnas in vid arbetets slut.

·         fältstudieuppgifter i närområdet under arbetets gång.

Undervisning:

Undervisningen kommer ske genom lärarledda genomgångar, läsning av texter i läroboken, geografiska övningar med kartor och tabeller, fältstudier, uppsatsskrivande och studier av material från Internet.

Terminsplanering i SO för åk 4-5

v. 24-39: Samhällskunskap: Beslutsfattande och politiska idéer

v. 40-47: Historia: Kring forntid och medeltid

v. 48-51: Samhällskunskap: Individer och grupper

Terminsplanering i SO för åk 7

V. 34-41: Samhällskunskap: Beslutsfattande och politiska ideologier

v. 41-46: Geografi: Geografins metoder

v. 47-51: Historia: Forna civilisationer och antiken

FN, Nordiskt samarbete och EU

FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).

FN: Efter andra världskrigets slut grundades FN (Förenta nationerna) som en ny fredsbevarande organisation. Man ville inte göra om samma misstag som med NF efter första världskriget utan organisationen har varit öppen för alla länder som vill.

I dag är 193 länder medlem i FN. FN har sitt huvudkontor i New York och leds av en generalsekreterare. Alla länder finns representerade i generalförsamlingen. Den stora makten i FN ligger hos säkerhetsrådet. Säkerhetsrådet är en del av FN där alla fem vinnarnationerna från andra världskriget finns med. Övriga nationer turas om att sitta med i säkerhetsrådet, (totalt 15 platser). Ett stort problem för FN har varit att man bestämt att man alltid ska vara överens om alla beslut som säkerhetsrådet tar. Länderna har s.k. vetorätt dvs. om ett land sätter sig emot ett beslut kan inte FN ta ett beslut i den frågan.

FN har engagerat sig mycket i områden med stora konflikter och skickar då ut s.k. FN-soldater som fredsbevarare. Exempel på konflikter där FN varit medlande i är Kongokrisen på 60-talet, Cypern på 70-talet och f.d. Jugoslavien på 90-talet. En omstridd fråga har varit om FN-trupper får delta aktivt i strider eller om organisationen ska var helt fredlig.

FN har tagit beslut om t.ex. mänskliga rättigheter. Man har många organisationer som jobbar med specifika frågor som t.ex. WHO (världshälsoorganisationen). Svensken Dag Hammarskjöld har generalsekreterare 1953-61, men dog i en flygkrasch i Afrika. Nuvarande generalsekreteraren heter Ban Ki-Moon från Sydkorea.

Nordiskt samarbete: Länderna i Norden har en lång gemensam historia så samarbete kanske inte så konstigt. Efter andra världskriget har det mesta samarbetat skett mellan länderna i Nordiska rådet som startade 1952. Militärt samarbete har alltid stupat på att Finland haft ett avtal med Sovjetunionen, Norge och Danmark gick med i NATO och att Sverige hållit sig neutralt. De viktigaste frågorna som man samarbetat kring är passunionen och den gemensamma arbetsmarknaden som båda infördes 1954. Man har sedan dess kunnat resa mellan de nordiska länderna utan att ha något pass, något som också stimulerat resande. Man har också sedan dess lätt kunnat flytta mellan länderna för att arbeta. Stor arbetskraftsinvandring skedde på 50–60-talen från Finland till Sverige. Från 90-talet och framåt är det många svenskar som arbetat i Norge.

EU: Sedan andra världskriget har samarbete skett mellan flera olika länder och det har lett till organisationen EU (Europeiska unionen). Ett av målen när samarbetet startade var att hindra länderna i Europa från att kriga med varandra ytterligare. Ett av det första samarbetsområdet var med den s.k. Kol-stålunionen mellan Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Frankrike och Spanien. Detta samarbete ledde till EG (Europeiska Gemenskapen). EG var en tullunion dvs. tullfritt mellan länderna, men med gemensamma tullar mot andra länder. Fler och fler länder anslöt sig.  EG blev till EU 1993 och sedan 1995 är Sverige medlem i EU. Idag är 27 länder medlemmar. Det finns många saker som man samarbetar kring som t.ex. lagar och regler, miljö, utbyte av varor och tjänster osv.

Information om friluftsdagen ons 17/9

Här är länken till informationen om friluftsdagen:

https://docs.google.com/document/d/1DL73N84GaQC9o4nR9JFiL6Qx4IJsonqOQuU12Xe9Axo/edit

Läxa i samhällskunskap till fredag 12/9

Kopiera följande länk och klistra in. Titta på filmen innan lektionen på fredag:

http://urplay.se/Produkter/182798-Drom-om-demokrati-Grundlagarna

LPP åk 7

LPP i samhällskunskap: Beslutsfattande och politiska idéer – åk 7                   

Vi kommer under ca sex veckor arbeta med politiska ideologier och hur olika länder styrs.

Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet:

·         reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar

·         analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller

·         söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

·         reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll:

·         Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

·         Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

·         Några olika stats- och styrelseskick i världen.

·         Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

·         Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.

·         Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

I arbetet bedöms följande mål:

·        Vilka kunskaper du visar och hur du beskriver samband.

·        Hur du använder begrepp och modeller.

·        Hur du resonerar kring samhällsvetenskapliga frågor.

·        Hur du använder samhällsvetenskapliga källor och resonerar kring dem.

Bedömningen sker av:
Ett skriftligt arbete om styrelseskicket i Sverige.

Undervisning:
Genomgångar, uppgifter och eget arbete.

Att jobba med om valet 2014

Arbetsgång:

Rösträttålder:

Skriv en resonerande text och dela med jenny.rastrom@eskilstuna.se .

1. Vad är bra med att ha 18 år som rösträttsålder?
2. Vad är dåligt med att ha 18 år som rösträttsålder?

Partier:

Besvara uppgifter nedan i ett dokument som du delar med Jenny (se adress ovan). Ta hjälp av http://allavaljare.se/ .

Beskriv följande saker för samtliga riksdagspartier:

Namn
Symbol
Partiledare
Resultat i förra valet.
Sammanfatta kort partiets historia
Viktiga frågor för partiet

Valdagen:

1. När är det val?
2. Vilka får rösta?
3. Hur går valet till?
4. Vilka val kan man röst i?
5. Varför är det olika färg på valsedlarna?
6. Varför är det viktigt att så många som möjligt röstar?
7. Hur brukar valdeltagandet vara i Sverige?
8. Hur var valdeltagandet varit i EU-valen? Varför är det så?

Styrelseskick:

Beskriv hur Sverige styrs. Jämför med ett annat land. Använd samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, t.ex. begreppen demokrati, riksdag och regering.

Skolpolitik:

           Resonera kring hur olika partier resonerar gällande skolpolitik.

3   

      Samhällsvetenskapliga källor:

     

      Beskriv vilka samhällsvetenskapliga källor som finns kring partier och resonera om hur trovärdiga dessa är.                              

SO 4-5

LPP i samhällskunskap: Beslutsfattande och politiska idéer – åk 4-5                

Vi kommer under ca fyra veckor arbeta med politiska ideologier och hur olika länder styrs.
Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet:

·        reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar

·        analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller

·        söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

·        reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll:

·         Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.

·         Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

I arbetet bedöms följande mål:

·        Vilka kunskaper du visar om demokrati, hur samhället är uppbyggt och hur du beskriver samband.

·        Hur du använder begrepp.

·        Hur du resonerar kring hur individ och grupp kan påverka samhället.

·        Hur du använder samhällsvetenskapliga källor och resonerar kring dem.

Bedömningen sker av:
Uppgifter under arbetets gång och ett läxförhör.
Undervisning:
Filmer, textläsning, genomgångar, övningar och uppgifter enskilt och i grupp.