Etikuppgifter 6:or

Etiska frågor: Resonera och argumentera vad du tycker om följande etiska problem:

1.      Krig:

·         Är det någon gång rätt att kriga?

·         Vilka orsaker skulle det kunna finnas till att ett krig vore rätt?

·         Skulle du kunna tänka dig att vara med i ett krig?

·         Hur tycker du Sverige ska agera om vi blev anfallna av ett annat land?

·         Vilka etiska synsätt går att använda på krig?

2.      Dödsstraff:

·         Tycker du att det är rätt eller fel med dödsstraff?

·         Tycker du att Sverige ska införa dödsstraff?

·         Vilka brott ska bestraffas med dödsstraff?

·         Begår bödeln ett mord när han avrättar någon?

·         Vilka etiska synsätt går att använda på dödsstraff?

Etiska synsätt:

Regeletik: vad är rätt och fel enligt de lagar och regler vi har i samhället. Det är de lagar och regler som ska bestämma vad som är rätt och fel. T.ex. ljuga är inte olagligt, men under en rättegång kallas det för mened och är ett brott.

Konsekvensetik: vilka konsekvenser uppstår vid ett visst handlande. Om det blir dåliga konsekvenser ska man avstå från att handla på ett visst sätt. T.ex. Man får inte ljuga för då blir den man ljuger för ledsen (=dålig konsekvens).

Sinnelagsetik: vilken avsikt har man med det man gör. Om man kan rädda eller hjälpa någon kan det vara värt att bryta en lag. T.ex. ljuga för polisen för att hjälpa någon som är oskyldigt misstänkt för ett brott.

Extrauppgift: om du hinner skriv om följande:

3.      Att göra gott:

·         Vad tycker du det innebär att göra goda saker i ditt liv?

Hemläxa till fredag 22/11

Läxa i religionskunskap: Individer och livsfrågor:

Du får i uppdrag att besvara tre uppgifter. Du har en vecka på dig och hemtentan ska lämnas in senast fredag 22/11. Tänk på att det du ska utveckla är förmågan att reflektera, resonera och att motivera det du skriver. Det är också det som ska bedömas när du lämnar in. Det finns inget rätt och fel utan du ska tydligt visa hur du tycker och tänker kring uppgifterna. Tänk på att du ska besvara uppgifterna själv, inte ta hjälp av dina föräldrar. Jag vill veta dina åsikter, inte deras.

Uppgifter :

Kamratskap:

·        Hur ska en god kamrat vara? Hur ska du vara för att vara en så god kamrat som möjligt? Hur ska dina vänner vara för att vara så goda kamrater som möjligt? Motivera dina svar dvs. förklara noga varför du tycker som du gör.

·        Ge flera exempel ur olika typer av populärkultur (t.ex. film, teater, böcker, tv-serier, tidningar osv.) som visar goda kamrater. Förklara utförligt hur det märks att dina exempel är goda kamrater. Ex. Det märks att Mowgli och Baloo i Djungelboken är goda vänner för de gör roliga saker tillsammans t.ex. badar i floden. Baloo lär också Mowgli att ”slåss som en björn”. De sjunger och leker tillsammans. När Mowgli blir kidnappad av aporna räddar Baloo honom. När Mowgli tror att Baloo har dött blir han jätteledsen.

Ett gott liv:

·        Vad innebär ett gott liv för dig? Vad är viktigt i ditt liv just nu? Vad kommer vara viktigt i framtiden? Motivera dina svar dvs. förklara noga varför du tycker som du gör.

·        Ge några exempel ur olika typer av populärkultur (t.ex. film, teater, böcker, tv-serier, tidningar osv.) som visar hur några personer har ett gott liv och hur de genom sina liv visar vad som är viktigt. Förklara hur det märks i en persons liv. Ex. Att någon bryr sig om en är viktigt för Harry Potter. Harry Potter uppskattar att hälsa på familjen Weasley för att han har själv vuxit upp utan föräldrar. Han tycker om att se hur mycket Rons föräldrar bryr sig om sina barn. Dessutom har Harry tidigare bott hos sin kärlekslösa moster med familj och han är svältfödd på kärlek.

Att riskera sitt eget liv:

·        Skulle du kunna ge ditt liv för en annan människa? Finns det olika typer av situationer där det skulle skilja sig i hur du skulle resonera? Förklara noga hur du tänker och motivera ditt svar på ett utvecklat sätt.

·        Ge något exempel ur populärkulturen (t.ex. film, teater, böcker, tv-serier, tidningar osv.) som visar någon/några som riskerar sitt/sina liv för en annan människa. Förklara hur det märks i olika handlingar. Ex. Bamse stoppar ett tåg från att åka ner i en ravin med fara för sitt eget liv för att rädda alla tågpassagerarnas liv.

Har du några frågor får du gärna fråga mig på lektionerna.

Lycka till!

Läxförhör om Vasatiden fredag 22/11

Vasatiden: 1523-1611:

Epoken har fått sitt namn eftersom Gustav Vasa och hans söner (och en sonson) styrde under den här tiden.

Kungar: Gustav Vasa, Erik XIV (den fjortonde), Johan III (den tredje), Sigismund (även kung i Polen) och Karl IX (den nionde).

Förändringar i Sverige under Gustav Vasas styre:

·         Sverige slutade vara i union med Danmark och Norge.

·         Sverige blev protestantiskt dvs. slutade vara katolskt. Kyrkans rikedomar övertogs av staten och kungens makt över kyrkan ökade. Påven i Rom förlorade makten över kyrkan i Sverige. Stora delar av norra Europa blev protestantiskt under samma tid, det kallas reformationen. Reformationen startade med att den tyske munken Martin Luther tyckte att det var mycket i den katolska kyrkan som inte var bra t.ex. påvens makt var för stor och att man inte fick läsa Bibeln på sitt eget språk.

·         Sverige slutade vara ett valrike och blev ett arvrike. Istället för att välja ny kung, blev den gamle kungens son automatiskt ny kung, t.ex. Erik XIV blev kung när Gustav Vasa dog.

Arv från Vasatiden:

·         Nationaldagen 6 juni firas till minne av att Gustav Vasa blev kung 1523.

·         Skidtävlingen Vasaloppet åks varje vinter som ett minne av Gustav Vasas flykt mot Norge.

·         Många slott byggdes under den här tiden. De skulle skydda Sverige mot fiender. Slottsbyggen gjordes av bönder som bodde i närheten. De fick ingen lön, men blev befriade från skatt.

·         Sverige är fortfarande ett protestantiskt land.

·         På många ställen i Sverige finns gatunamn, skolor mm med namnet Vasa t.ex. Vasavägen. Det finns en stad i Finland som heter Vasa. Det finns ett brödmärke som heter Wasa.

Uppror mot Gustav Vasa: Det var flera uppror mot Gustav Vasa för hans hårda styre. Gustav tog kyrkklockor för att betala ett lån till Lübeck och han höjde skatterna. De mest kända upproren var Klockupproret och Dackeupproret. Speciellt Dackeupproret slogs ner hårt.

Gruvor och tullar: Viktiga för Sveriges inkomster under den här tiden var gruvor med olika metaller som silver, järn och koppar. En annan inkomst var tullar mellan länder och i hamnarna runt Östersjön. Därför var makten över Östersjön väldigt viktigt under den här perioden.

Hur var det för vanliga människor under Vasatiden?

·         De allra flesta svenskar bodde på landet och var bönder. De levde ungefär som bönder gjort på medeltiden. Människor jobbade hårt med jordbruk, skogsbruk och i gruvor. Religionen var mycket viktig. Alla människor gick i kyrkan varje söndag. Många människor trodde på olika väsen som t.ex. tomtar och vättar.

·         Kyrkan blev annorlunda jämfört med medeltiden när prästen predikade på svenska istället för latin. Bibeln översattes till svenska.

·         Många gårdar hade ägts av kyrkan, men övertogs av kungen. Fattigvård och sjukvård hade varit kyrkans uppgifter, men när klostren stängdes blev det sämre för sjuka och fattiga. Många dog av sjukdomar och svält.

·         Gustav Vasa la sig i hur vanliga bönder skulle sköta sina gårdar och skrev ofta brev till invånarna i Sverige.

·         Prästerna läste upp nyheter från kungen varje söndag efter att de predikat. Alla människor fick veta kungens beslut.

·         Alla gårdar skrevs in i sk. jordeböcker. Fogdar samlade in skatter från bönderna. Många jordeböcker finns kvar och från dessa kan vi få reda på mycket om Vasatidens bönder.

·         När det var krig ökade skatterna för vanligt folk.

·         En del människor bodde i städerna och var borgare dvs. köpmän och hantverkare.

·         Några få var rika adelsmän och präster.

Krig: Gustav Vasa fick fred i Sverige under sitt styre och skattkammaren blev välfylld. Gustavs sönder Erik, Johan och Karl krigade mycket, t.ex. krigade Sverige mot Danmark i sjuårskriget. Skattkammaren tömdes och Sveriges ekonomi blev mycket sämre. Sverige förlorade Älvsborgs fästning och fick köpa tillbaka den. Pengar från gruvor och tullar blev mycket viktiga. När Karl IX dog var Sverige i krig med både Danmark, Ryssland och Polen. Ytterligare en gång fick Sverige köpa tillbaka Älvsborgs fästning.

Kampen mellan bröderna: Gustav Vasa efterträddes av Erik XIV på tronen. Erik blev efterhand sinnessjuk och då han gifte sig med en fd. piga på slottet fick hans bröder Johan och Karl nog. De störtade Erik och han hamnade i fängelse där han senare dog (kanske förgiftad). Johan III blev ny kung. Han var gift med en prinsessa från Polen och deras son Sigismund uppfostrades till katolik. När Johan III dog var Sigismund redan kung i Polen och nu blev han kung även i Sverige. Sigismunds farbror Karl ogillade att Sverige styrdes av en katolik och Karl fick med sig en del adelsmän i Sverige. Sigismund avsattes som kung i Sverige, men fortsatte att vara kung i Polen. Karl blev kung i Sverige och kallade sig Karl IX.

Vasatidens slut: När Karl IX dog 1611 börjar en ny period i den svenska historien som kallas Stormaktstiden. 

Justerad planering i samhällskunskap

Planering i samhällskunskap under resten av läsåret:


v. 46-12: Samhällsresurser och fördelning
v. 13-23: Individer och grupp

Grupparbete i historia åk 7

Vald fördjupning om Forna civilisationer eller Antiken:
Ni ska tillsammans göra ett skriftligt arbete om någon kultur.
Ämnen att välja mellan:
Egypten, Grekland, Rom.
Arbetsuppgifter:

·         Arbetet ska bestå av en plansch, powerpoint eller uppsats som handlar om ert ämne.

·         Arbetet ska redovisas muntligt.

Att ha med i arbetet:

·         Vilka orsaker och konsekvenser till samhällsförändringar finns i er kultur.

·         Hur människors levnadsvillkor påverkades av kulturen de levde i.

·         Vad som var utmärkande drag för er kultur.

·         Var den låg.

·         Under vilken tid den var störst.

·         Andra valfria saker.

Att tänka på kring källor:

Dessutom ska ni visa att ni kan använda olika historiska källor och utifrån dem dra slutsatser, resonera kring källor trovärdighet och om de är viktiga.

Planering i religion åk 6

LPP i Religion för arbetsområdet: Identitet och livsfrågor åk 6
Vi kommer arbeta med detta arbetsområde i ca 6 veckor.
Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet:

·         reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

·         resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar

Centralt innehåll:

·         Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.

·         Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.

·         Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

·         Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

·         Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

·         Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

I arbetet bedöms följande mål:

·         Om du kan resonera och reflektera kring livsfrågor t.ex. i förhållande till olika religioner och livsåskådningar.

·         Om du som elev kan resonera och reflektera kring moraliska frågor och vad det innebär att göra gott.

·         Om du kan använda dig av etiska begrepp.

·         Om du kan använda dig av olika källor och kan resonera kring källornas användbarhet.

Bedömningen sker av:

·         Skriftliga uppgifter om olika saker.

·         Skriftligt grupparbete om hur en religion behandlar livsfrågor. Redovisas muntligt.

·         Gruppuppgifter som redovisas skriftligt.

Undervisning: Lärarledda genomgångar, textläsning, skriftliga uppgifter, gruppuppgifter, dilemmaövningar och titta på film.

Instuderingsfrågor till förhöret fredag 8 november

Vem var Adolf Hitler?

Varför satt han i fängelse på 20-talet?

Vad hette hans självbiografi?

Vad var Dolkstötslegenden?

Vilka känslor tror du att tyska folket hade efter Versaillesfreden, krigsskadeståndet till Frankrike och ekonomiska kriser under mellankrigstiden?

Tyskland drabbades av ekonomisk kris flera gånger under mellankrigstiden.

a)    När?

b)    Vad fanns det för orsaker till kriserna?

Vad var skillnaden mellan ett koncentrationsläger och ett förintelseläger? Nämn några kända koncentrations- och/eller förintelseläger.

Hur dödades människor under förintelsen?

Varför ville man i Ryssland sluta fred i Första världskriget 1917?

Vem styrde Ryssland fram till 1917?

Vilket politiskt parti tog makten i Ryssland i samband med revolutionen? Vad var viktigt i deras politik?

Beskriv hur Ryssland var före ryska revolutionen.

Vad hände under…

c)     Februarirevolutionen?

d)   Oktoberrevolutionen?

Vem blev ledare i Sovjetunionen efter Lenin?

Var Stalin en bra ledare för Sovjetunionen?

Vad var kollektivisering?

Varför kallas februarirevolutionen och oktoberrevolutionen 1917 för dessa namn när de inträffade i mars respektive november?

Ge exempel på två saker som började massproduceras under 1920-talet.

Vad menas med masskultur? Ge exempel.

Vad är löpande bandet? Varför blev denna innovation så viktig?

Vad är en depression?

Hur drabbade depressionen världen?

Vad innebar Roosevelts ”The new deal” (“Den nya given”)? 

Planering i historia för årskurs 4-5

LPP i historia för arbetsområdet: Norden och Östersjöriket Sverige åk 4-5
Vi kommer arbeta med arbetsområdet under tio veckor. Arbetsområdet innehåller två delar: vasatiden och stormaktstiden.
Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet:

·         använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

·         kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

Centralt innehåll:

·         Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.

·         Den svenska statens framväxt och organisation.

·         Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.

·         Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.

·         Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

·         Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

·         Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.

·         Tidsbegreppet stormaktstiden samt olika syn på dess betydelse.

I arbetet bedöms följande mål:

·         Vilka kunskaper du har om perioden 1500-1700.

·         Om du kan föra resonemang om orsaker och konsekvenser av samhällsförändringar och kan dra slutsatser om hur människors levnadsvillkor förändrades.

·         Om du kan undersöka historiska samband.

·         Om du utifrån historiska källor kan resonera kring deras användbarhet.

Bedömningen sker av:

·         Skriftliga uppgifter i häftet Vasatiden och häftet Stormaktstiden.

·         Skriftliga läxförhör på Vasatiden och Stormaktstiden.

·         Grupparbete: skriva en berättelse som utspelar sig på Vasatiden.

·         Enskilt arbete: valfri fördjupning om en person eller händelse under stormaktstiden.

·         Muntlig redovisning: av det enskilda arbetet.

Undervisning: Lärarledda genomgångar, högläsning, titta på film, textläsning i boken, skriftliga uppgifter, skriva en berättelse i grupp, enskilt arbete och muntlig redovisning.

Planering i historia för årskurs 7

LPP i historia för arbetsområdet: Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 åk 7
Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet:

·         använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

·         använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll:

·         Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.

·         Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.

·         Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

·         Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.

·         Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

·         Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

·         Några historiska begrepp, till exempel antiken, samt olika syn på dess betydelse.

I arbetet bedöms följande mål:

·         Vilka kunskaper du har om forna civilisationer och antiken. Visa i arbetsuppgifter och förhören.

·         Om du kan resonera kring orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och hur människors levnadsvillkor påverkas av den tid de lever i. Visas i arbetsuppgifter och grupparbete.

·         Om du kan använda historiskt källmaterial och utifrån det dra slutsatser, resonera kring källors trovärdighet och relevans. Visas i arbetsuppgifter och grupparbetet.

Bedömningen sker av:

·         Uppgifter i historiskt källmaterial kring flodkulturerna. Inlämning av frågor.

·         Skriftliga förhör om Grekland och Rom.

·         Skriftligt grupparbete som redovisas muntlig: fördjupning i valfritt ämne två och två.

Undervisning: Lärarledda genomgångar, textläsning i läroboken, skriftliga uppgifter, grupparbete kring fördjupning och muntlig redovisning.
Elevaktivitet:

1.      o Läs s. 6-11 i Historia A. Besvara Minns du frågorna 2-4, 8-9, 12-13 på s. 11 skriftligt.

2.      o Läs s. 12-16 i Historia A. Besvara första spalten med Minns du frågorna 2-6, 8, 10-11 på s. 23 skriftligt.

3.      o Läs s.17-22 i Historia A. Besvara andra spalten med Minns du frågorna 1-3, 5-8, 10-11 på s. 23 skriftligt.

4.      o Läs s. 24-35 i Historia A. Besvara Minns du frågorna 1-3. 3-4, 6-10, 13-15 på s. 35 skriftligt.

5.      o Läs s. 36-44 i Historia A. Besvara Minns du frågorna 1-10  på s. 45 skriftligt.

Uppgift om folkmord årskurs 8-9

Uppgift om Folkmord:

Du ska kunna resonera kring orsaker och konsekvenser av Förintelsen och andra folkmord. Det är extra bra om du förklarar hur människor påverkas av den tid de lever i: Varför kunde förintelsen genomföras? Hur kunde människor tillåta något sådant?

1.      Välj ett folkmord.

2.      Beskriv orsakerna.

3.      Hur genomfördes folkmordet?

4.      Beskriv konsekvenserna.

Bedömning:

E: Enkla och till viss del underbyggda resonemang.

C: Utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.

A: Välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Material:

Läroboken s. 155-169.

Om detta må ni berätta.

Uppsats om naturresurs årskurs 6

Instruktion till uppsats om naturresurser:
Du ska skriva en uppsats om valfri naturresurs. Uppsatsen ska sedan redovisas muntligt.
Arbetsgång:

·         Välj ämne: t.ex. skog, olja, metaller, naturgas, kol, uran, vindkraft, solenergi.

·         Leta material om ditt ämne.

·         Gör en tankekarta om ämnet utifrån det som du läst.

·         Skriv en handskriven kladd.

·         Rita ev. bilder.

·         Renskriv på dator.

·         Öva.

·         Redovisa muntligt.

Att ha med:

·         Uppsatsen ska innehålla både bild (i första hand egenproducerade) och text. Se till att de kompletterar varandra.

·         Du måste ha med faktakunskaper om den naturresurs som du valt.

·         Du måste beskriva samband mellan naturlandskap, kulturlandskap, naturresurser och befolkningsfördelning t.ex. många människor har bosatt sig i Kiruna för där finns det många arbetstillfällen pga. de rika malmtillgångarna. Hela Kiruna ska flyttas då gruvan medfört att det finns en rasrisk i nuvarande Kiruna. Hela naturlandskapet håller på att förändras.

·         Geografiska begrepp som du förklarar och visar att du kan använda.

Uppsatsen kommer att bedömas på följande:

·         Kunskaper du har med.

·         Om du kan och hur du beskriver samband mellan naturlandskap, kulturlandskap, naturresurser och befolkningsfördelning.

·         Hur du använder geografiska begrepp.

Den muntliga redovisningen kommer att bedömas på om du kan förmedla det som du skrivit i uppsatsen.

Lycka till!

Läxförhör fredag 18/10 åk 6

På fredag är det ett läxförhör om Europas naturtyper, orsaker till befolkningsfördelning, vattnets kretslopp och naturresurser. Eleverna har fått hem ett häfte att läsa på,

Läxförhör Ryska revolutionen och mellankrigstiden fredag 8 november.

Rysslands historia:

Ryssland = landets namn till 1922.

Sovjetunionen = namn mellan 1922 och 1991.

Ryssland = 1991 namn igen på den ryska delen av Sovjetunionen.

Ryssland före revolutionen:

1.      Landet styrdes enväldigt av tsarer (kejsare) som ofta var rena tyranner. Tsaren hade stöd av: armén, hemliga polisen, ämbetsmän, kyrkan och godsherrarna.

2.      Det var ett trögt och efterblivet land jämfört med andra europeiska länder under 1800-talet.

3.      Livegenskap (= jordbruksarbetare behandlades som slavar, fick t.ex. inte flytta), avskaffades först 1861.

4.      Ingen utveckling inom jordbruket eller industrin. Det ledde till missnöje både bland bönder och industriarbetare.

Första Världskriget och Ryska revolutionen:

a. Stort missnöje med första världskriget. Kriget gick inte bra för Ryssland. Soldaterna på fronten frös och hungrade. I Ryssland blev det också brist på mat. Tsarväldet förtryckte folket.

b. Allt detta ledde till en stor oro i Ryssland och bland de ryska soldaterna.

c. Uppror mot tsaren Nikolaj II 1917. Tsaren avgick. Händelsen kallas februarirevolutionen.

d. Det bildades en provisorisk regering och arbetar- och soldatråd sk. sovjeter. I dessa dominerade de socialistiska partierna (bl.a. bolsjevikerna, ett kommunistiskt parti, partiledare var Lenin).

e. I oktober (7 nov) 1917 en ny revolution där bolsjevikerna tog makten. Slagord var ”All makt till sovjeterna”. Men det var en politisk kupp, inte en folklig revolution.

f. Bolsjevikerna slöt fred med Tyskland i Första världskriget.

g. Det hölls val, men bolsjevikerna fick bara 25 % av rösterna och då lät Lenin upplösa riksdagen och deklarerade att det var ”proletariatets diktatur”(= arbetarklassen styrde över den gamla överklassen). Men makten låg hos kommunistpartiet.

h. Tsarfamiljen avrättades.

i. Våren 1918 inbördeskrig mellan kommunisternas ”Röda armén” och dess motståndare. Kommunisterna vann.

j. Ny ekonomisk politik. Avskaffande av den privata äganderätten.

k. 1922 Sovjetunionen bildades.

l. 1924 dog Lenin. Stalin övertog makten. Nytt envälde.

m. 1929 Kollektivisering. Planhushållning. 5-årsplaner för bl.a. jordbruksproduktionen.

n. Utbildningsnivån höjdes, läs- och skrivkunnigheten ökade.

Stalins terror:

I.                   Personkult. Stalin dyrkades som en gud.

II.                Stalins motståndare blev utrensade. Moskvarättegångarna 1936. Gamla kommunister blev arkebuserade.

III.             Stalins säkerhetspolis fick stor makt.

IV.      Miljoner människor dog.

Mellankrigstiden 1919-1939:

 ”Det glada tjugotalet”

1. USA blev det ledande industrilandet i världen.
2. Massproduktion av bilar längs ”löpande bandet”. Även annat massproducerades som telefoner och radioapparater.
3. Amerikansk kultur spreds snabbt i världen genom filmer från Hollywood, jazzmusik och olika danser.
4. Efter kriget var det goda år med låg arbetslöshet. Många fick det bättre ekonomiskt.

 ”Depressionen”

1.      Oktober 1929: Börskrasch i New York. Alla ville sälja aktier men ingen ville köpa. Aktiernas värde sjönk till noll från tidigare höga kurser.

2.      Bankerna gick i konkurs. Aktieägarna kunde inte betala tillbaka lån och många ville ta ut sina besparingar.

3.      Börskraschen blev inledningen till en djup ekonomisk kris, depressionen som spreds över världen.

4.      Massarbetslöshet över hela världen, ca 30 %.

5.      The new deal: Ny president i USA blev Franklin D Roosevelt. 1933 kom han med ett nytt ekonomiskt program= den nya given. Målet var att minska arbetslösheten och öka köpkraften så att industrierna kom igång. Fackföreningar fick bildas.

Tyskland under mellankrigstiden

1.      Tyskland har förlorat i första världskriget. Vapenstillestånd skrivs under i november 1918: Kejsaren avgick. Tyskland blev republik. Demokratiska val hölls. Riksdagen samlades i Weimar (pga. oroligheter i Berlin). Det nya Tyskland kallades Weimarrepubliken efter det.

2.      Oroligheter/uppror mm inspirerade av Ryska revolutionen.

3.      Hat växte fram mellan kommunister och socialdemokrater.

4.      Fram växte Dolkstötslegenden = Tyskland hade inte besegrats på slagfältet utan de tyska ledarna hade kapitulerat pga. oroligheter mm i Tyskland. Armén hade stuckits i ryggen. Den användes flitigt i nazisternas propaganda.

5.      Versaillesfreden innehöll hårda ekonomiska villkor för Tyskland. Det ledde till ett ekonomiskt kaos. Krigsskadeståndet var stort och man tryckte nya sedlar för att kunna betala det. En enorm inflation (=pengarnas värde sjunker) blev följden s.k. hyperinflation. Varor blev jättedyra och alla sparade pengar förlorade helt sitt värde.

6.      I mitten av 20-talet en hade Tyskland bättre ekonomi innan depressionen som drabbade landet hårdare än något annat land.

7.      Tyskarna slutade tro på demokratin. De önskade att en stark man skulle rädda Tyskland ur krisen. 

Nazisternas väg till makten

1.      NSDAP bildas efter första världskriget. Adolf Hitler blir medlem.

2.      1923 genomförs en misslyckad kupp (den s.k. Ölkälllarkuppen) i München. Hitler hamnar i fängelse. Han skriver Mein Kampf (en självbiografi som även  innehåller nazismens ideologi).

3.      1930 NSDAP går starkt fram i riksdagsvalet.

4.      1932 NSDAP blir största parti i riksdagen med 38 %. Koalitionsregering med högerparti.

5.      1933 Hitler blir rikskansler i januari. Nyval utlyses pga. inget parti hade majoritet i riksdagen. Men riksdagshuset brinner ner. Kommunisterna anklagas. I valet ökar NSDAP på kommunisternas bekostnad. Riksdagen avskaffar sig själv. Tyskland har blivit en enpartistat styrd av Adolf Hitler och Nazisterna.

Nazismens ideologi

1.      Versaillesfreden var orättvis. Tyskland skulle ta revansch.

2.      Alla tyskar (=tysktalande) skulle förenas i ett Stortyskland = det tredje riket. Den ariska rasen behövde livsrum (=lebensraum) i öster (Polen och Tjeckoslovakien) för att utvidga sig.

3.      Den ariska (germanska) rasen är överlägsen. Tyskarna ska härska över mindre värda folk ex. judar och slaver.

4.      Judarna organiserar en sammansvärjning mot Tyskland. De kontrollerar kommunisterna (=förrädare) och kapitalisterna (=ansvariga för den ekonomiska krisen i Tyskland).

5.      Demokrati är misslyckande. Det ska finnas en stark ledare = Führern.

6.      Förakt av svaghet (ex. handikappade) och dyrkan av styrka (ex. idrottsmän).

7.      Symbol Hakkorset (svastika).

Viktiga byggstenar: varför accepterade tyskarna nazisterna?

1.      ”Samtycke”: Många tyckte att det nazisterna gjorde var bra. Tyskland fick en bättre ekonomi. Många fick en högre levnadsstandard. Många arbetslösa fick jobb osv.

2.      Propaganda: I skolan fördes de nazistiska idéerna fram som de enda rätta. Barnen uppfostrades nazistiskt genom t.ex. Hitlerjugend. På partidagarna och vid ceremonier använde man sig av bl.a. massuggestion.

3.      Tvång: Ickenazister blev hotade. Risken fanns att hamna i koncentrationsläger. Terror: politiska motståndare mördades eller ”försvann”. Man hade en hemlig polis (Gestapo) och SS (specialstyrka). Folk uppmuntrades att bli angivare dvs. ange grannar och vänner som höll på med antinazistisk verksamhet.  

NSDAP:s organisationer

Gestapo = hemliga polisen. Organiserad av Göring men togs över av Himmler .

SS = Hitlers livvakter som fick utökade uppgifter (bland annat förintelsen). Himmler var chef.

SA = Anfallsdivision. De skulle bevaka politiska möten och störa politiska motståndares möten. De angrep öppet judarna.

Hitlerjugend = barn och ungdomsorganisation. Mål: att medlemmarna skulle älska Hitler och bli nazister.

Viktiga personer

Adolf Hitler: NSDAP:s ledare och senare rikskansler (Führer).

Hermann Göring: Hitlers närmaste man. Chef för Gestapo, chef för flygvapnet osv.

Heinrich Himmler: SS-chef. Ansvarig för stor del av förintelsen. Gestapochef efter Göring och polischef.

Josef Goebbels: propagandaminister.

Rudolf Hess: Hitlers ställföreträdare. Hitlers sekreterare. Skrev Mein Kampf  efter Hitlers diktamen.

Förintelsen:

1.      Grupper som skulle rensas bort var: Judar, handikappade, slaver, religiösa minoriteter (ex. Jehovas vittnen), politiska motståndare (kommunister, socialdemokrater), zigenare och homosexuella.

2.      Förföljelser, begränsningar i medborgerliga rättigheter (yrkesval, giftermål osv.).

3.      a. Koncentrationsläger: grymma fängelser och arbetsläger.

b.      Avrättningar av psykiskt sjuka och handikappade.

c.       Förintelseläger: Mål: att ta livet av så många som möjligt så fort som möjligt.

4.      Metoder: Gasning

Svält och hårt arbete

Avrättning (arkebusering)

Självmord (springa in i elstängsel)

Experiment (t.ex. Mengele)

Massakrer (t.ex. i Sovjet)

5.      Kända läger: Auschwitz, Treblinka, Bergen-Belsen, Dachau osv.