Sammanfattning i samhällskunskap innan nationella provet åk 9

Sammanfattning i samhällskunskap i årskurs 7-9

Individer och gemenskaper

·         Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.

·         Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.

·         Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.

·         Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.

Ungdomar identifierar sig ofta med en eller flera specifika grupper, ex. vegan, emo osv. Det gör att ungdomars livsstil varierar mycket i Sverige. Ungdomars förutsättningar i livet varierar mycket sett till:

·         Socioekonomisk bakgrund

·         Kön

·         Sexuell läggning

Dessa leder till olika yrkesval, bostadsort, utbildningsnivå osv.

Befolkning:

Sverige idag: ca 9,5 miljoner

1749: 1,8 (inkl. Finland)

1900: 5 miljoner (trots emigrationen 1865- 1940 en miljon svenskar lämnade landet).

1950: 7 miljoner ökningen efter 1950 beror på största delen på invandring, stor arbetskraftsinvandring 1950-1970, from 1970-talet invandring pga. Politiskt engagemang för människor i länder med krig och konflikter. Stora diskussioner om invandringspolitikern framförallt under 90-talet. 2003 och framåt tog Sverige emot fler flyktingar än övriga EU sammanlagt. 2011 ca 96 500: mest återvändande svenskar, irakier och polacker. Utvandrare samma år 51 000.

Befolkningens sammansättning: Kvinnor 50,4% och män 49,6%..

Ålder: stor andel äldre människor pga. den ökade medellivslängden 81 år, Förväntad livslängd för kvinnor 84 år, för män 80 år. befolkningstillväxt 0,7 %.

Etnicitet: 15 % födda i utlandet, flest från Finland, sedan kommer Irak. Ytterligare 4 % har bägge föräldrarna födda i annat land. Ansökan om medborgarskap kan ske efter fem år (undantag tre år).

Geografisk fördelning: Befolkningstäthet 23/km².  Andelen invånare i städer 85,4 %. Södra Sverige: 85% av befolkningen i den södra tredje delen av landet och norra Sverige: övriga 15%. Tidigare en jämnare fördelning pga. Att fler bodde på landet. Längre tillbaka var landsbygden den dominerande och städernas befolkning i en minoritet.

Språk: svenska, samiska, finska, tornedalsfinska, romani, jiddisch är officiella minoritetsspråk.

Konsekvenser av allt socialt, kulturellt och ekonomiskt: stora skillnader.

·         Socialt

·         Kulturellt

·         Ekonomiskt

Svenska välfärdssystemet:

Sjukvård: subventionerade kostnader (frikort över en viss summa som gäller resten av året), gratis för barn osv. Privatpersoner betalar sin egen medicin efter ett rabattsystem. Endast diabetiker får gratis medicin. Gratis hjälpmedel som t.ex. rullstolar, hörapparteter osv.

Tandvård: gratis till det år man fyller 20, visst tandvårdsbidrag per år för vuxna.

Socialförsäkring: sjukskrivning (1 karensdag, sedan 80% av lönen under 180 dagar, rehabiliteringsplan, viss risk för att bli utförsäkrad om man kan arbeta med något annat). Barnbidrag, LSS osv.

Pension: ca 65-67 år, Pensionen består av tre delar: folkpension, tjänstepension (har betalats in av arbetsgivaren) en viss del av den kan placeras som man själv vill, eget pensionssparande.

Arbetslöshetsförsäkringen: a-kassa ger 300 (450) dagars betald ersättning ca 10 800 kr/ månad om man varit medlemskap i a-kassa minst ett år och har arbetat minst 80 timmar per månad under sex månader de senaste 12 månaderna innan arbetslösheten. Ersättningen sjunker efter ett tag.

Försörjningsstöd: Om man inte kan försörja sig själv och inte har a-kassa kan man ansöka om försörjningsstöd (tidigare kallat socialbidrag) ca 3880 kr per månad för ensamlevande vuxen (det ska ge en skälig levnadsnivå).

Ekonomiskt ansvar:

Vissa delar ligger på enskilda individer och familjer, medan andra delar ligger på samhället/det gemensamma.

Enskild individ/familj: försörjning tandvård, sjukvård

Gemensamma medel: Skola, utbildning, tandvård, sjukvård

Invandring:

Historiskt: from 1500-talet: Romer, judar, valloner, holländare, finländare.

1865-1940: emigration från Sverige.

1950-1970: stor arbetskraftsinvandring från

·         Finland

·         Italien

·         Jugoslavien

·         Grekland

·         Turkiet

1970-nu: stor invandring från områden med krig och konflikter. Männsikor söker asyl (=fristad) från något ex. krig, förföljelser osv. Det har blivit hårdare asylkrav. Man måste bevisa att man har skäl till att behöva stanna i Sverige. Ca 9000 fick uppehållstillstånd i Sverige per år.

70-talet: chilenare, vietnameser, mellanöstern.

80-talet: mellanöstern

90-talet: Jugoslavien

Nutid:

2000-talet: irakier, somalier, syrier

Integration: Språkundervisning: SFI, In-klass (Slagstaskolan, Tegelviken områden med stor andel svenska medborgare får In-klasser).

Segregation: vissa orter (ex. Södertälje och Eskilstuna tar emot många asylsökande, medan andra orter inte gör det), vissa bostadsområden (ex. Skiftinge, Lagersberg, Fröslunda). Områden med hyreslägenheter ger större andel invandrare jämfört med områden med villor och bostadsrätter (sådant man köpt själv). Stora problem i vissa stadsdelar i stora städer, ex. Rosengård i Malmö (86% är invandrare), Husby (82% är invandrare), Rinkeby (89% är invandrare) osv.

Information och kommunikation

·         Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

·         Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.

·         Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via elektroniska medier.

Massmediers roll:

·        Informationsspridare: människor ska få reda på olika saker t.ex. nyheter.

·        Opinionsbildare: människor kan påverkas att ändra åsikt t.ex. Veckans brott kämpar för att poliserna ska bli bättre att utreda vardagsbrottslighet.

·        Granskare: medier kontrollerar att t.ex. politiker gör det de ska.

Massmedier:

Tidningar: Tidningar kan delas upp på flera sätt efter hur ofta de kommer ut eller när det utkommer på dagen.

·         Hur ofta de kommer ut: Dagstidningar, veckotidningar, månadsmagasin.

·         När på dagen de kommer ut: Morgontidningar, kvällstidningar.

·         Var de kommer ut: rikstidningar, regionaltidningar och lokaltidningar.

·         Vad de innehåller: Populärpress (månadsmagasin, veckotidningar och serietidningar), Fackpress (specifikt riktad till olika grupper t.ex. yrken, fackförbund).

TV:

·         Public service: tv-kanaler i Sverige som betalas via tv-licencen. De ska vara fristående och objektiva. Mycket nyheter, sport och underhållning.

·         Reklamkanaler: tv-kanaler som visar reklam men är gratis att se. De finansierar helt av reklamen. Mest underhållning.

·         Betalkanaler: kanaler som ofta visar reklam men som du måste betala för att få se. De flesta kanaler är inriktade på en typ av program t.ex. nyheter, sport, dokumentärer eller underhållning.

Radio: riksradio, lokalradio, närradio och reklamradio.

Nyhetsvärdering: vem bestämmer vad som är viktigt att skriva om/rapportera om det i medier: Nyhetsbyråer, enskilda journalister står för den

Människans bild av omvärlden påverkas av nyhetsvärderingen.  Kan man hitta ”alla” nyheter i dagens tidningar, nyheter, på nätet osv.

Hur framställs enskilda personer i media? Varierar mycket, men en del framställs som svaga offer, medan andra ses som starka, duktiga osv.

·         Kön: synen på dem i medier. Hur framställs kvinnor resp. män i media? Det finns stors skillnader. Kvinnor kanske visas upp som sexobjekt, medan män är hjältar.

·         Etnicitet: synen på dem i medier. Hur framställs olika folkgrupper i media? Svenskar och invandrar beskrivs inte på samma sätt.

Möjligheter med internet: fakta, kommunikation, roligt osv.

Risker med internet: trakasserier, kränkningar, kriminalitet, osann information osv.

Rättigheter och rättsskipning

·         De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

·         Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.

·         Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

·         De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

·         Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

·         Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.

FN har bestämt ett antal artiklar som handlar om mänskliga rättigheter som tex rätten att rösta, rätt till advokat vid en rättegång osv.

Det finns något som heter barnkonventionen. Alla länder har inte skrivit under den. Den handlar om tex. barns rätt till säkerhet, utbildning, lek osv.

I ett demokratiskt samhälle har samtliga medborgare rättigheter (t.ex. rätt att rösta, allemansrätt), samtidigt har man ett antal skyldigheter (t.ex. skolplikt, skyldighet att hålla sig informerad om lagar).

Diskrimineringsgrunderna i svensk lag, det finns sju stycken:

·         Etnicitet

·         Religion eller annan trosuppfattning

·         Kön

·         Funktionshinder

·         Sexuell läggning

·         Ålder

·         Könsöverskridande identitet eller uttryck.

Normer: t.ex. att ta av sig skorna när de är leriga = oskrivna regler. Det handlar ofta om att ta hänsyn till varandra.

Regler: t.ex. rött kort i fotboll= skrivna regler att följa i t.ex. sport/spel/skola, regler i en klubb kallas stadgar.

Lagar: t.ex. olaga intrång = skrivna regler i landet för att samhället ska fungera, överträdelser bestraffas.

Brott = När man bryter en lag.

• Ex.

Skor i skolan = regler

Förbud mot att cykla mot rött = lag

Plocka bort sin egen disk = norm

                      Grundlagar:                                            1. Regeringsformen

                                                                                       2. Successionsordningen

                                                                                       3. Tryckfrihetsförordningen

                                                                                       4. Yttrandefrihetsförordningen

Lagar i Sverige:

                                                                  Sveriges Rikes lag (lagboken)

1.      Civillagar

2.      Strafflagar (Brottsbalken)

Juridiska termer:

Polisanmälan = Brott anmäls till polisen

Förundersökning = Polisen undersöker vad som hänt

Åklagare = Beslutar om åtal, för statens talan mot den åtalade

Åtalas = Ställas inför rätta

Rättegång = När den åtalade ställs inför rätta

Arbetsgång från gripen till rättegång

Gripen → Anhållen → Häktad → Åtalad → Rättegång

    ↑                ↑                    ↑              ↑                ↑

Polisen          Åklagare Domstol     Åklagare Domstol

Personer i rättssalen:

Ordförande = Domare.

Nämndeman = Dömer tillsammans med domaren i rättegången. Utses i kommunen.

Tingsnotarie = För protokoll under rättegången. Håller på att utbilda sig.

Försvarsadvokat = Hjälper och försvarar den åtalade.

Åklagare = För statens talan.

Tilltalad = Den som åtalas.

Målsägare = Den som drabbas av brottet.

Vittne = Den som bevittnat brottet och berättar om det i rätten.

Det är allas medborgeligaplikt  att vittna om man blir inkallad som vittne. Man kan vittna under ed. Om man ljuger under en rättegång kallas det mened och kan ge fängelse i två år.

Juridiska instanser:

Tingsrätt → Hovrätt → Högsta Domstol

Överklagan = När man inte är nöjd med domen.

Dom:

När rättegången är klar kommer domen. Det innebär vad den åtalade får för straff eller om den blir frikänd.

Straffmyndig: när man är över 15 år, ses man som tillräckligt gammal för att få ett straff (påföljd).

Olika typer av påföljder:

Penningböter = t.ex. vid trafikbrott

Dagsböter = vid lindrigare brott, antalet beror på hur allvarligt brottet är. Storleken på dagsboten beror på lön.

Särskild vård = vård istället för fängelset. Ungdomar → sociala myndigheter, psykiskt sjuka → psykiatriskt sjukhus.

Skyddstillsyn = övervakning istället för fängelse.

Villkorlig dom = Ofta för första-gångs-förbrytare. Att man har prövotid i två år. Sköter man sig händer inget. Annars blir det fängelse.

Fängelse = Från 14 dagar till 10 år eller livstid.

Brottsoffers situation:

·         Hur är det att drabbas av ett brott?

·         Vilka problem kan man ha?

·         Hur är det att vittna i en rättegång?

·         Vad är det som kan skilja på?

Kriminalvård: målet är att de som hamnar i fängelse inte ska återfalla i brott. Det finns tre olika typer av anstalter i Sverige, med olika säkerhetsklass.
Organiserad brottslighet: Kriminalitet som begås i organiserad form av t.ex. gäng. Brotten är ofta utpressning, misshandel, narkotikabrott och ibland mord.

Samhällsresurser och fördelning

·         Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

·         Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

·         Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

·         Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Ekonomi:

Ordet ekonomi betyder hushållning, dvs. balans mellan inkomster och utgifter t.ex. i en budget som är att bokföra sina inkomster och utgifter. Man kan inte gå back dvs. gör av med mer pengar än man har, dessutom är det bra att få lite pengar över varje månad till sparande.

Det samhällsekonomiska kretsloppet

Offentlig sektor                 Skatt                                                         Företag

                                            Bidrag

                          Skatt                                                     Löner

Bidrag och annan service                                               Betalning av företagen varor och tjänster

(ex. utbildning, vägarbeten, sjukvård)

                                            Hushåll

Budget: balans i ekonomin. Görs både i hushåll, offentlig sektor och i företag. Vilka pengar ska gå till räkningar, boende? Hur mycket ska sparas? osv.

Det hushållsekonomiska kretsloppet:

Offentlig sektor                 Skatt                                                         Företag

                                            Bidrag

                           Skatt                                                Löner

Bidrag och annan service                                               Betalning av företagen varor och tjänster

(ex. utbildning, vägarbeten, sjukvård)

                                            Hushåll

Hushåll = ”vi” dvs.  den privata sektorn.

                                                                 Bruttolön = lön innan skatt

Inkomster genom                1. Lön

                                                                                       Nettolön = Lön efter skatt (skatt ca 30%)

                                            2. Bidrag (t.ex. från offentlig sektor, barnbidrag)

Nettolön + Bidrag = Disponibel inkomst.

Ex. på utgifter i ett hushåll: telefon, mat, kläder, bensin, fordonsskatt, el, försäkringar, vatten, huslån, hyra, avbetalning på skulder, pengar till fritidsintressen.

Högkonjunktur och Lågkonjunktur

Högkonjunktur = mer inkomst än utgifter ger vinst.

Lågkonjunktur = mer utgifter än inkomster ger förlust.

Det samhällsekonomiska kretsloppet och det hushållsekonomiska kretsloppet påverkas båda om det är hög- eller lågkonjunktur. Företag producerar varor och tjänster och hushållen konsumerar dem, samtidigt som hushållen är arbetskraft i företagen.

Högkonjunktur:

·         Vinst (högkonjunktur) leder till att arbetslösheten minskar.

·         Fler människor får lön.

·         Mer inkomstskatt betalas till den offentliga sektorn.

·         Vid färre sjukskrivningar betalas mindre bidrag ut.

·         Ökad nyföretagsamhet.

·         Allt detta leder till ökad välfärd ”gott liv”, människor får det tryggare och bättre i samhället.

Lågkonjunktur:

Förlust (lågkonjunktur)

·         Ökad arbetslöshet.

·         Ökat antal sjukskrivningar.

·         Minskad nyföretagsamhet pga. minskad efterfrågan på varor och tjänster.

Två lösningar på problem med lågkonjunktur:

1). Minska utgifterna: skära ner de bidrag och sociala tjänster som den offentliga sektorn är ansvarig för, ex. skola och vård.

2). Öka inkomsterna: höja inkomstskatten för företag och hushåll.

Inflation = minskat penningvärde. Pengarnas värde blir mindre. Du kan köpa mindre saker för samma mängd pengar.

Pengar och fördelning

Hur kan man mäta om ett land är rikt eller fattigt?

Man kan dela in länder i :

·         I-länder (industriländer) dvs. rika länder, produktionen kommer mest från industrier. T.ex. Sverige och USA.

·         U-länder (utvecklingsländer) dvs. fattiga länder, produktionen kommer mest från jordbruket. T.ex. Tanzania, Vietnam.

BNP: Man kan också mäta ett lands produktion med termen BNP/capita dvs. BNP per person. BNP betyder Bruttonationalprodukt och det innebär värdet av alla varor och tjänster som ett land producerar under ett års tid. Svagheter med BNP-begreppet är att det säger inget om fördelningen av rikedom i landet eller om många saker produceras svart, brottslighet eller smuggling.

Fördelning av pengar i Sverige:

Tre inkomstgrupper:

·         Höginkomsttagare

·         Medelinkomsttagare

·         Låginkomsttagare

Skattesystemets uppbyggnad i Sverige:

Mål: Omfördelning av pengar mellan:

·         Människor: Från rika till fattiga genom t.ex. bidrag som barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag.

·         Andra tider i livet: Från yrkesverksamålder till barndom resp. pension.

Skattesystemet:

Bruttoinkomst minus skatter ger nettoinkomst.

Skatter:

·         Landstingsskatt som går t.ex. till sjukvård.

·         Kommunalskatt som går t.ex. Till skolor.

·         Statlig skatt för höginkomsttagare betalar de som tjänar över ca 32 000 kr/månad.

Arbetsgivaren betalar dessutom ca 32% ytterligare i en avgift som heter sociala avgifter (tidigare kallat arbetsgivaravgifter). Om man har en anställd som tjänare 10 000 kr/månad kostar det arbetsgivaren 13 200 kr att ha den personen anställd.

Hur vet man att man betalat rätt skatt?

Varje år deklarerar man i maj och anger:

·         Lön

·         Skatt

·         Räntor

·         Avdrag

Utifrån detta räknas den slutliga skatten ut och man får tillbaka skatt om man betalat för mycket (överskjutande skatt) eller får betala in extra om man betalat in för lite (s.k. kvarskatt).

Banksystemet:

·         Affärsbanker: vänder sig i första hand till företag, men har även en del privatkunder t.ex. SEB, Handelsbanken.

·         Sparbanker: Vänder sig i första hand till privatkunder, t.ex. Swedbank (fd. Sparbanken).

·         Kooperativa banker: medlemsägda banker, det finns ingen stor sådan bank kvar i Sverige.

Banker tar ut ränta och betalar ut ränta:

Utlåningsränta: ex. 5% på pengar som man lånar av banken.

Inlåningsränta: ex. 3% på pengar man sätter in på banken.

Skillnaden mellan räntesatserna (5%-3%=2%) ska räcka till bankens löner, hyra,  vinst osv.

Olika typer av ägande av företag:

·         Privatägda: små företag, aktiebolag, multinationella företag

·         Offentliga: statliga, kommunala, landstingsägda

·         Kooperativt: ägs av flera medlemmar

Fri konkurrens = många företag tillverkar samma sak och konkurrerar med pris och kvalité

Oligopol = ett fåtal företag dominerar marknaden, begränsad konkurrens

Monopol = ett företag dominerar en bransch och sätter alla priser

Multinationella företag: ett företag som finns och verkar i flera olika länder.

EU

Ekonomisk samarbetsorganisation bildad som en tullunion.

Tull = avgift på varor som man köper från ett annat land.

Tullunion = ett område med länder där man inte ha någon tull mellan länderna, men mot andra länder som inte är med i tullunionen.

EU har utvidgats med fler samarbetsområden som t.ex. EMU-samarbetet med en gemensam valuta, Euro, Schengenavtalet med fri rörlighet för människor mellan olika EU-länder.

Produktionsfaktorer:

1. Arbetskraft
2. Realkapital
3. Material
4. ”know how”

För att starta företag behövs en idé och ett kapital.

Olika typer av ägande av företag:

Privatägda: små företag, aktiebolag, multinationella företag

Offentliga: statliga, kommunala, landstingsägda

Kooperativt: ägs av flera medlemmar

Begrepp:

Fri konkurrens = många företag tillverkar samma sak och konkurrerar med pris och kvalité

Oligopol = ett fåtal företag dominerar marknaden, begränsad konkurrens

Monopol = ett företag dominerar en bransch och sätter alla priser

Inkomster för företag: Pengar av försäljning av varor och tjänster och ev. bidrag.

Kostnader för ett företag: Inköp för produktion (material). Utgifter för företag: löner och arbetsgivaravgifter. Räntor och avskrivning av lån. Driftskostnader.

Det som återstår är vinsten som delas upp i skatt, sparande och utdelning på aktier. Det som återstår efter inköpt material till tillverkning kallas förädlingsvärdet, ca 40 %.

Arbetsgivaravgiften, ca 32 %. Betalas förutom lönen av arbetsgivaren som en skatt för att ha anställda.

Marknaden = Där de som vill sälja varor och de som vill köpa varor möts. Priset är det köparen vill betala (Efterfrågan) och det säljaren vill sälja för (Utbud). Efterfrågan och utbud bestämmer priset. Där efterfrågekurvan och utbudskurvan möts blir jämviktspriset.

Inflation = priser och löner stiger medan pengarnas värde sjunker.

Orsaker till inflation: Importvaror ökar i pris det leder till att alla vill ha höjda löner. För den höjda lönen köper man mer varor. Det leder till ökad efterfrågan som leder till höjda priser osv. osv.  Varför är inflation farligt? Det leder till stor arbetslöshet dvs. få köpare. Det leder till höjda priser. Företagen får sälja väldigt lite, de får till slut avskeda folk osv. Åtgärder mot inflation = Devalvering, prisstopp, lönestopp eller låga lönelyft.

Devalvering = När man skriver ner valutans värde i förhållande till andra länders valutor.

Ekonomiska system:

Marknadsekonomi = kapitalistisk

Företag ägs av privatpersoner. Utbud och efterfrågan styr produktionen.

Fördelar: Konkurrens leder till att priser sjunker, varor blir billigare och av bättre kvalité (pga stort urval). Man får göra reklam. Om man har pengar kan man påverka.

Nackdelar: Företag kan slås ut. Man tar inte hänsyn till de svaga. Inget skyddsnät. Skillnad mellan rika och fattiga. Reklam. Om man har pengar kan man påverka.

Planekonomi = socialistisk

Alla äger företagen tillsammans dvs. Staten. Myndigheterna gör upp planer för hur mycket som ska tillverkas.

Fördelar: Staten (dvs. folket) äger allt. Jämställdhet. Alla är lika mycket värda. Man tar hand om de svaga. Rättvisa. Styrs inte av utbud och efterfrågan. Producerar det folk behöver inte vad de vill ha (ingen lyxproduktion).

Nackdelar: Brist på varor. Folk arbetar sämre pga inget vinstintresse. Höga priser pga ingen konkurrens. Om man inte går med vinst kan man inte nyinvestera. Länder blir isolerade.

Blandekonomi = mellanting mellan plan- och marknadsekonomi

Varuproduktionen sker främst i privatföretag. Tjänster: samhället har stort inflytande över tex. sjukvård, utbildning , vägar mm.   

Fördelar: Staten går in ibland. Offentliga sektorn. Tjänster för att skyddsnätet ska fungera. Både fri konkurrens (vanliga företag) och monopol (sjukvård och utbildning).

Nackdelar: Inga speciella men inga jättefördelar heller. Tar det bästa från de båda systemen.

Beslutsfattande och politiska idéer

·         Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

·         Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

·         Några olika stats- och styrelseskick i världen.

·         Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

·         Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.

·         Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Begrepp i samhällskunskap:

·         Demokrati = Folkstyre: alla får rösta om t.ex. hur landet ska styras.

·         Folkvalda = De som har valts att bestämma i ett land.

·         Diktatur = En eller flera styr över ett land eller ett område.

·         Envälde = En person styr

·         Diktator = En som styr över en diktatur.

·         Aristokrati = Adelsstyre

·         Monarki = Kungadöme

·         Republik = Presidentstyre

För 2500 år sedan bestod Grekland av olika stadsstater. Varje stad styrde över sin stad och en del av landsbygden runt omkring, som ett eget litet land, en stat. Vissa styrdes av en kung, andra av adelsmän (aristokrati), medan staden Aten styrdes med demokrati, som betyder folkstyre. Folk samlades på ett torg för att diskutera olika saker som var viktiga och sedan rösta om dem. De som fick rösta var män, inte kvinnor, slavar eller män från andra länder. Idag menar vi att alla får bestämma när vi använder ordet demokrati. På 300-talet f Kr tog demokratin slut för Aten när den erövrades av en annan stadsstat som inte styrdes demokratiskt. På 1700-telet blev det revolution i Frankrike för att man inte ville styras av en enväldig kung. Slagord var Frihet, jämlikhet och broderskap. Landet blev en kort tid en republik, men de som styrde republiken blev som nya envåldshärskare. Generalen Napoleon Bonaparte tog makten och blev senare kejsare. När Napoleon avsattes blev Frankrike på nytt ett kungadöme. Däremot har det varit revolution flera gånger till i Frankrike och man är i nuläget en republik. Landet har en president istället för en kung. Nästan samtidigt som franska revolutionen i Nordamerika bildades USA. 13 kolonier till Storbritannien gjorde sig fria och bildade 1776 en egen stat. Ett frihetskrig följde och från 1783 räknas USA som ett eget land. I både Frankrike och USA var det fler människor än tidigare som bestämde, men alla hade inte rösträtt (inte kvinnor, slavar eller fattiga).  Under 1800-talet kämpade många kvinnor för kvinnlig rösträtt kämpades för under lång tid t.ex. i England. Dessa kvinnor kallades för suffragetter. Längre tillbaka styrdes Sverige genom kungamakt och ståndsriksdagen. När utvecklingen gick framåt var det allt fler människor som stod utanför stånden och alltså inte kunde vara med och bestämma t.ex. läkare och jurister. Dessa vill ha en förändring och efter lång tid avskaffades ståndsriksdagen på 1860-talet. Landet fick en tvåkammarriksdag. I Sverige fanns ett tag ett system som byggde på att ju mer pengar man hade desto fler röster i valet. Detta var ett mycket orättvist system och togs bort efter många rösträttsstrider.  Allmän rösträtt infördes i Sverige 1919. Det innebär att alla svenska medborgare som är myndiga får rösta. Tvåkammarriksdagen avskaffades på 1970-talet.

Demokratins historia:

Den första demokratin fanns i Aten. Men alla hade inte demokratiska rättigheter.  Franska och amerikanska revolutionerna kämpade mot det kungliga enväldet. Frankrike blev en kort tid republik innan de fick envälde igen. USA har haft president sedan 1789. Suffragetterna kämpade för kvinnlig rösträtt. Sverige fick allmän rösträtt 1919. Det betyder att svenska medborgare som är över 18 år får rösta om vilka som ska sitta i riksdagen.

Hur styrs Sverige?

I Sverige finns fyra grundlagar:

1. Regeringsformen

2. Successionsordningen

3. Tryckfrihetsförordningen

4. Yttrandefrihetsförordningen

Riksdag och regering:

Sverige styrs av en riksdag med 349 ledamöter som väljs på 4 år. Partier som inte når 4 % i riksdagsvalet kommer inte in i riksdagen (4%-spärren), undantag om man har 12 % i en valkrets). Riksdagen utser en regering (enligt parlamentarismen) som styr landet under den tiden.  Regeringen ger förslag som sedan riksdagen beslutar om. Det är riksdagen som har den beslutande makten. Förslag från regeringen kallas proposition och förslag från riksdagsledamot kallas motion. Omröstning i riksdagen kallas votering. Ordförande i riksdagen heter talman. I riksdagen finns ett antal utskott som förbereder förslag innan beslut. Många beslut föregås av en riksdagsdebatt. I regeringen sitter ett antal ministrar som också kallas statsråd. De flesta ministrar är chef för ett departement. Ex. utbildningsministern är chef på utbildningsdepartmentet.  Till det kopplas det statliga verket Skolverket som har en generaldirektör. Ministrarna är inte chef för statliga verk.

Det finns 7 riksdagspartier: Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. När det är val röstar man dessutom vem som ska styra kommun och landsting. Dessa styrs på liknade sätt av kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige.

Sverige är sedan 90-talet medlem i EU. Många EU-lagar styr över den svenska lagstiftningen.

Högsta beslutande församling i Sverige är riksdagen, sedan kommer landsting (över regioner) och kommunerna. Landstingets ansvarsområden är sjukvård, medan kommunerna är ansvariga för den kommunala servicen t.ex. skolor, gator och äldreboenden.

Partier och partiväsende: Partier kan delas upp i Vänster-                      och Högerpartier. Vänsterpartier tycker ofta att Rättvisa är viktigast. Högerpartier tycker ofta att Frihet är viktigast. Det finns åtta svenska riksdagspartier: Vänsterpartiet, Socialdemokrater, Miljöpartiet, Centern, Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Idag delar man ofta upp partierna i Röd-gröna                     (V, S, Mp) och Alliansen (M, C, Fp, Kd).

Socialism: politisk ideologi som grundades på 1800-talet av Karl Marx. Grunden var att arbetarna skulle få bättre villkor, högre löner och att samhället skull bli mer rättvist. Socialismen delades upp i två inriktningar: kommunism (förändringen ska genomföras via en revolution ex. ryska revolutionen) och socialdemokrati (förändringen ska genomföras genom att ändra lagarna i samhället). Partier i Sverige: Socialdemokrater och vänsterpartiet.

Liberalism: politisk ideologi som har sitt ursprung i filosofi med frihet som ledord. Liber betyder frihet. Det innebär frihet att välja, rösträtt, och t.ex. frihandel. Den tidiga liberalism kämpade för lika rösträtt för män. Idag handlar det mer om att människorna ska får välja så mycket som möjligt, t.ex. det fria skolvalet. Partier i Sverige: Folkpartiet liberalerna och Moderaterna (var tidigare konservativa, vill idag kallas för nyliberala).

Bildandet av politiska partier: Under 1800-talet grundas tre politiska ideologier.

Konservatism: Grundtanken i den ideologin är att man vill förändra så lite som möjligt i samhället och vid eventuella förändringar ska de ske långsamt och genom enstaka reformer. Alla människor har sin plats i samhällskroppen och man ska inte sträva efter något annat än det man är, t.ex. en skomakare är en skomakare och ska inte stäva efter mer makt. Fattiga och outbildade ska inte få rösta om hur ett land ska styras. De vet ju inte vad som är bäst för landet. Ett konservativt parti var Allmänna valmansförbundet som senare blev Högerpartiet och idag kallas det partiet Moderaterna.

Liberalism: Liber är frihet på latin, frihet är det viktigaste för en liberal t.ex. frihandel, yttrandefrihet, frihet att välja. För liberalerna blev rösträtt för välutbildade män den viktigaste frågan under 1800-talet. Utan liberalernas kamp för rösträtt hade det dröjt mycket längre innan rösträtten utökades. För en liberal ska staten inte lägga sig i människors liv. Det gjorde dock att ingen hjälpte fattiga i samhället. Då dök en variant på liberalismen upp, den s.k. socialliberalismen. Man ska värna om de svaga i samhället och ändå satsa på frihet. Många liberaler var välutbildade människor som ändå inte fick rösta t.ex. läkare eller jurister. Ett liberalt parti var Frisinnade folkpartiet som senare blev till dagens Folkpartiet liberalerna.

Socialism: Socialism är en politisk ideologi grundad av Karl Marx. För socialister är rättvisa mellan olika samhällsgrupper det viktigast. Grundtanken i socialismen är att borgerskapet (fabriksägarna) förtrycker arbetarna. För att förändra samhället krävs en revolution, där arbetarna/folket tar makten. Socialismen delades under 1800-talet upp i två grenar: socialdemokrati (Socialdemokraterna i dag) som tycker att förändringar ska ske med reformer via nya lagar och i kommunism där målet är revolution. Kommunismen genomfördes först i världen i Ryssland genom den ryska revolutionen 1917. Ryssland blev till Sovjetunionen mellan 1922-1991. Idag finns ett fåtal kommunistiska länder kvar t.ex. Kina och Cuba. Vänsterpartiet hette tidigare Vänsterpartiet kommunisterna.

Kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män: Ståndsriksdagen avskaffades 1865. Mellan 1866-1970 hade vi tvåkammarriksdagen i Sverige. Valet till andra kammaren skedde direkt, medan valet till första kammaren skedde indirekt. En tvåkammarriksdag leder till långsamma förändringar. Det tar lång tid att genomföra beslut. Dessutom hade inte alla rösträtt. Bara män fick rösta och man fick bara röst om man hade en hög inkomst eller ägde mycket. Tvåkammarriksdagen fick många rika bönder i maktposition. Under 1800-talets slut och 1900-talets början skedde också långsamma förändringar för att få lika rösträtt. Gränsen för hur rik man måste vara för att röst sänktes, men fortfarande var jättemånga svenskar utan rösträtt. När det vid första världskrigets slut blev oroligheter på många håll i Europa (t.ex. ryska revolutionen) men även i Sverige pga. hungersnöd, gav de konservativa politikerna med sig. Rösträttsreformen infördes 1921 d.v.s. att alla vuxna över 23 år hade en röst (tidigare hade rika fler röster) och allmän rösträtt (även kvinnor får rösta). Många länder hade infört kvinnlig rösträtt före Sverige t.ex. Finland och Nya Zeeland. Idag har vi en enkammarriksdag med 349 ledamöter. I många andra länder finns systemet med två kammare t.ex. i USA som har senaten och representanthuset i sin kongress.

Styrelseskick i olika länder:

USA: federal stat som är republik, styrs av kongressen (representanthuset och senaten) och en president.

Storbritannien: monarki som styrs av ett parlament och en premiärminister.

Finland: republik som styrs av riksdag, statsminister. Presidenten är som en representant.

Kina: Enpartistat, landet uppdelat i många delar, ingen demokrati.

Saudiarabien: monarki som är envåldshärskare.

FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).

FN: Efter andra världskrigets slut grundades FN (Förenta nationerna) som en ny fredsbevarande organisation. Man ville inte göra om samma misstag som med NF efter första världskriget utan organisationen har varit öppen för alla länder som vill.

I dag är 193 länder medlem i FN. FN har sitt huvudkontor i New York och leds av en generalsekreterare. Alla länder finns representerade i generalförsamlingen. Den stora makten i FN ligger hos säkerhetsrådet. Säkerhetsrådet är en del av FN där alla fem vinnarnationerna från andra världskriget finns med. Övriga nationer turas om att sitta med i säkerhetsrådet, (totalt 15 platser). Ett stort problem för FN har varit att man bestämt att man alltid ska vara överens om alla beslut som säkerhetsrådet tar. Länderna har s.k. vetorätt dvs. om ett land sätter sig emot ett beslut kan inte FN ta ett beslut i den frågan.

FN har engagerat sig mycket i områden med stora konflikter och skickar då ut s.k. FN-soldater som fredsbevarare. Exempel på konflikter där FN varit medlande i är Kongokrisen på 60-talet, Cypern på 70-talet och f.d. Jugoslavien på 90-talet. En omstridd fråga har varit om FN-trupper får delta aktivt i strider eller om organisationen ska var helt fredlig.

FN har tagit beslut om t.ex. mänskliga rättigheter. Man har många organisationer som jobbar med specifika frågor som t.ex. WHO (världshälsoorganisationen). Svensken Dag Hammarskjöld har generalsekreterare 1953-61, men dog i en flygkrasch i Afrika. Nuvarande generalsekreteraren heter Ban Ki-Moon från Sydkorea.

Nordiskt samarbete: Länderna i Norden har en lång gemensam historia så samarbete kanske inte så konstigt. Efter andra världskriget har det mesta samarbetat skett mellan länderna i Nordiska rådet som startade 1952. Militärt samarbete har alltid stupat på att Finland haft ett avtal med Sovjetunionen, Norge och Danmark gick med i NATO och att Sverige hållit sig neutralt. De viktigaste frågorna som man samarbetat kring är passunionen och den gemensamma arbetsmarknaden som båda infördes 1954. Man har sedan dess kunnat resa mellan de nordiska länderna utan att ha något pass, något som också stimulerat resande. Man har också sedan dess lätt kunnat flytta mellan länderna för att arbeta. Stor arbetskraftsinvandring skedde på 50–60-talen från Finland till Sverige. Från 90-talet och framåt är det många svenskar som arbetat i Norge.

EU: Sedan andra världskriget har samarbete skett mellan flera olika länder och det har lett till organisationen EU (Europeiska unionen). Ett av målen när samarbetet startade var att hindra länderna i Europa från att kriga med varandra ytterligare. Ett av det första samarbetsområdet var med den s.k. Kol-stålunionen mellan Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Frankrike och Spanien. Detta samarbete ledde till EG (Europeiska Gemenskapen). EG var en tullunion dvs. tullfritt mellan länderna, men med gemensamma tullar mot andra länder. Fler och fler länder anslöt sig.  EG blev till EU 1993 och sedan 1995 är Sverige medlem i EU. Idag är 27 länder medlemmar. Det finns många saker som man samarbetar kring som t.ex. lagar och regler, miljö, utbyte av varor och tjänster osv.

Påverkan:

För att kunna påverka i samhället krävs att personer engagerar sig i t.ex. partier, men även i sakfrågor dvs. specifika frågor som är viktiga för den personen. Man kan rösta i val, sitta i någon politisk församling t.ex. kommunfullmäktige, skriva insändare, göra namninsamlingar, kontakta kommunen när man vill förändra något.

Grupper som påverkar i samhället är t.ex. partierna. Men även andra grupper kan påverka om man samverkar kring någon fråga ex. homosexuella samarbetade kring frågan om att få adoptera barn. Det är lättare för en grupp att påverka än en enskild person.

Aktuella frågor:

Världen: Krig, miljön och ekonomisk kris.

Europa: ungefär samma frågor som i världen men i ett europiskt perspektiv.

Sverige: ekonomi, välfärd, arbetslöshet, undvika ekonomisk kris, miljö.