Vikingatiden åk 4-5

Vikingarnas färder:

I västerled:

Danska vikingar reste till England, Irland, Frankrike och Medelhavet.

Norska vikingar reste till Irland, Island, Grönland och Vinland (Amerika).

I österled:

Svenska vikingar reste till Ryssland, Kaspiska havet, Svarta havet och Miklagård (Istanbul).

Vikingarnas färder:

En del vikingar reste för att plundra ex. kloster i främmande länder och att röva trälar (slavar), men de flesta vikingar var handelsmän.

Vikingarna reste med sina skepp över haven till olika länder för att köpa och sälja varor. De hade med sig varor från Norden som de bytte mot andra varor. Man bytte djurskinn och pälsar mot pärlor och smycken. Man eftertraktade mest varor som inte fanns i Norden. Genom dessa handelsfärder har arabiskt glas och utländska mynt kommit till Norden och hittats efter många hundra år i vikingagravar. Trälar var också en viktig handelsvara.

En del vikingar valde att röva rikedomar hellre än att ägna sig åt handel. De for på vikingatåg och plundrade kloster och städer. Första gången människor i Europa hörde talas om de mordiska vikingarna var troligen år 793. Det var då som vikingar anföll, plundrade och brände ner ett kloster på ön Lindisfarne strax utanför Englands östkust. Några år senare drabbades för första gången ett irländskt kloster.

Birka:

Birka på Björkö i Mälaren var Sveriges första stad. Där bodde som mest 1000 människor och invånarna var köpmän och hantverkare. Det var en viktig handelsplats med en stor marknad där man bytte varor från både Sverige och andra länder. Birka hade smala gränder och husen låg tätt. Kungen bodde på en ö i närheten av Birka. Staden fanns i 200 år innan den övergavs för att ersättas av Sigtuna.

Arv efter vikingatiden:

Veckodagarnas namn kommer från vikingatiden:

Måndag         månens dag

Tisdag           Tyrs dag

Onsdag         Odens dag

Torsdag         Tors dag

Fredag           Frejs dag

Lördag          lögardag (tvättdag)

Söndag          solens dag

Förnamn:

Även många förnamn kommer från vikingatiden ex. Björn, Bo, Dan, Erik, Sven, Frida, Liv, Tove och Tyra.

Runor och Runstenar:

Vikingarna skrev med runor och deras alfabet hade 16 tecken. En del runor liknar våra bokstäver. Runorna var kantiga för de flesta runor ristades i trä.  Det finns ca 3500 runinskrifter bevarade på ex. runstenar.

Geografiuppsats om en plats åk 7

Uppsats om en plats:

Du ska göra ett skriftligt arbete om en plats (ex. New York) där du använder olika geografiska metoder för att samla in fakta. Du ska använda dig av kartbok, geografiska tabeller, läroböcker och internet. Dela upp uppsatsen i fem delar.

1.      Du ska enbart med kartans hjälp skriva så mycket som du kan om din plats. Se uppgiften Botswana för att få inspiration. Extra bra blir det om du kan göra jämförelser med en annan plats.

2.      Du ska göra ett klimatdiagram där du visar nederbörd och temperatur för din plats.

3.      Du letar fakta i läroböcker och skriver om din plats.

4.      Du letar fakta på internet och skriver om din plats.

5.      Du granskar de fyra olika typerna av källor som du använt.

Att tänka på: För att nå ett godkänt betyg (E eller mer) måste din uppsats innehålla en diskussion om källorna du använt i ditt arbete. För att det ska bli lite enklare för dig har jag skrivit några frågor som du kan besvara. Skriv så utförligt som möjligt om du vill ha chans på ett högre betyg.

1.      Vilket var det enklaste sättet att samla in fakta på? (du har använt kartbok, tabeller, läroböcker och internet) Motivera ditt svar.

2.      Vilken källa litar du mest på? Motivera ditt svar.

3.      Rangordna i vilken ordning som källorna varit användbara för dig. Förklara varför.

Ex. Den bästa källan har varit X för den var lätt att använda, innehållet var bra och innehållet är kontrollerat. Den nästa bästa källan var…osv.

4.      Varför är vissa källor mindre pålitliga än andra?

Betygsbedömning:

E: I huvudsak fungerande användning av geografiska källor och metoder. Enkla och till viss del underbyggda resonemang om källors trovärdighet och relevans.

C: Relativt väl fungerande användning av geografiska källor och metoder. Utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.

A: Utvecklade användning av geografiska källor och metoder. Välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källors trovärdighet och relevans.

Lycka till!

Kort sammanfattning om forntiden åk 4-5

Stenålder:

8000 fKr- 1800 fKr

Människor bosätter sig i Sverige. De använder redskap av trä, djurhorn, ben men dessutom stenredskap av flinta. Dessa stenredskap har arkeologer hittat i utgrävningar.

Människorna var till en början jägare och samlare och man flyttade runt var sk. nomader. Man flyttade till en ny plats när maten tog slut. Hittade man en bra sommarboplats återvände man år efter år.

Ca 4000 fKr blev människorna bönder. De odlade olika grödor och hade djur som kor, grisar, får och getter.

Bronsålder:

1800 fKr- 600 fKr

Man började göra redskap av metall brons (en blandning av tenn och koppar). Brons bytte man till sig i Europa mot hudar, honung eller torkad fisk.

Vanliga redskap var fortfarande gjorda av sten, trä eller ben eftersom brons var dyrt. Rika människor hade ofta smycken av brons.

Man började kriga mellan olika familjer och släkter t.ex. om bra åkermark.

Klimatet var varmare under bronsåldern och därför överlevde fler små barn och befolkningen blev större.

Järnålder:

600 fKr- 800 eKr

Man började använda järn till redskap och vapen istället för brons. Järn var bättre än brons för att det var hållbarare.

Järnklumpar låg på sjöbottnar, s.k. myrmalm. Dessa skrapades ihop med långa pinnar och togs upp på vintrarna. Sedan smältes metallen. Efter det kunde järnet smidas i en smedja till verktyg, vapen och andra bra saker som spikar och gångjärn.

Man hade stora problem med råttor och möss och katter togs till Norden som jägare och blev bra husdjur.

LPP: Kring forntid och medeltid

Planering av arbetsområde Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500 årskurs 4-5:

Under en del höstterminen kommer vi att arbeta ca åtta veckor med ett arbetsområde i historia som spänner över många hundra år.

Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet:

·         använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

·         kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

·         reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och

·         använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll:

·         Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

·         Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.

·         De nordiska staternas bildande.

·         Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.

·         Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.

·         Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

·         Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

·         Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

·         Tidsbegreppen vikingatiden och medeltiden samt olika syn på deras betydelser.

I arbetet bedöms:

·         Vilka kunskaper du har om perioden.

·         Hur du resonerar kring orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar.

·         Om du kan undersöka olika tidsperioder och beskriva samband mellan olika tidsperioder.

·         Om du kan visa och motivera hur historien har påverkat vår tid.

·         Om du kan använda historiska källor och hur du resonerar kring källornas användbarhet.

·         Hur du resonerar kring tolkningar av olika historiska händelser och tidsperioder.

·         Hur du använder historiska begrepp.

Bedömningen sker av:

·         Enskilda övningar under lektionstiden.

·         Gruppuppgifter under lektionstid.

·         Två läxförhör som du läst på till hemma.

Undervisning: Du kommer få undervisning genom lärarledda lektioner, textläsning, filmer, övningar, gruppuppgifter och enskilt arbete.

LPP: Geografins metoder åk 7

LPP för arbetsområdet: Geografins metoder, begrepp och arbetssätt, årskurs 7

Under ca fem veckor av höstterminen kommer vi att arbeta med detta arbetsområde i ämnet geografi. Du kommer lära dig att använda olika typer av geografiska källor som kartor, tabeller och satellitbilder. Du kommer också att få öva på att värdera geografiska källor och öva på namngeografi.

Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet:

·         göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker

Centralt innehåll:

·         Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.

·         Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.

·         Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.

·         Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.

·         Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

I arbetsområdet bedöms om:

·         du kan undersöka omvärlden genom att använda kartor och andra geografiska verktyg

·         du kan resonera kring olika källors trovärdighet och relevans

·         du har kunskaper i namngeografi

·         du kan beskriva geografiska lägen och storleksrelationer gällande olika geografiska objekt

Bedömning sker av:

·         ditt kartarbete under arbetets gång.

·         genom läxförhör under arbetsområdets gång där du visar både kunskaper i namngeografi och kännedom om geografiska begrepp.

·         Ett skriftligt arbete där du visar att du kan använda och värdera olika geografiska källor, lämnas in vid arbetets slut.

·         fältstudieuppgifter i närområdet under arbetets gång.

Undervisning:

Undervisningen kommer ske genom lärarledda genomgångar, läsning av texter i läroboken, geografiska övningar med kartor och tabeller, fältstudier, uppsatsskrivande och studier av material från Internet.

Terminsplanering i SO för åk 4-5

v. 24-39: Samhällskunskap: Beslutsfattande och politiska idéer

v. 40-47: Historia: Kring forntid och medeltid

v. 48-51: Samhällskunskap: Individer och grupper

Terminsplanering i SO för åk 7

V. 34-41: Samhällskunskap: Beslutsfattande och politiska ideologier

v. 41-46: Geografi: Geografins metoder

v. 47-51: Historia: Forna civilisationer och antiken