1700-1850

Frihetstiden: 1719-1771

Namnet syftar på att det blev en stor frihet från kungligt envälde.

Regenter: Ulrika Eleonora, Fredrik I, Adolf Fredrik

Historiska händelser: Ulrika Eleonora blev drottning efter Karl XII:s död. Hon blev dock osams med riksdagens politiker över att hon förlorade så mycket makt och abdikerade till förmån för sin make, Fredrik. Ulrika Eleonora och Fredrik hade inga barn och när Fredrik dog efterträddes han av en tysk hertig, Adolf Fredrik. Han fick ännu mindre makt än vad Fredrik I haft. Kungen skulle dock skriva under viktiga beslut och då han vägrade tillverkades en stämpel med hans namnteckning och använde den varje gång, kungen inte vill skriva under något.  Makten låg inte längre hos kungen utan hos riksdagen.

Nyheter i riksdagsarbetet: Riksdagen skulle godkänna alla lagar, riksdagen skulle bestämma vilka som satt i rådet, kungen skulle styra tillsammans med rådet. Bönderna fick större inflytande över politiken än tidigare. Adeln bestämde dock det mest fortfarande, men någon sorts demokrati blev det. Partier: hattar och mössor.

Känd politiker var Arvid Horn (mössa). Han ledde rådet under 15 år och kämpade för att Sverige skulle ha fred. 1738 blev hattpartiet mer populärt och tog makten. De vill ha tillbaka områden som Sverige förlorat i kriget mot Ryssland. Kriget blev dock misslyckat och Sverige förlorade mer än vad man hade gjort tidigare.

Gustaviansk tid: 1771-1809

Namnet syftar på att landet styrdes av två kungar som båda hette Gustav.

Regenter: Gustav III, Gustav IV Adolf.

Historiska händelser: Gustav III var son till Adolf Fredrik. Han ville inte hamna i samma situation som sin pappa. Kort tid efter att ha ärvt tronen gjorde han en oblodig statskupp 1772. Många svenskar var missnöjda med riksdagens stora makt och att vanligt folk inte hade något att säga till om. Regeringsformen (som bestämde hur landet skulle styras) fick ett nytt innehåll: Kungen bestämde själv, han bestämde också vilka som skulle sitta i rådet, men riksdagen var de enda som bestämde om landet fick starta anfallskrig. Riksdagen bestämde också hur höga landets skatter skulle vara.

Många blev missnöjda med Gustav III:s styre både adelsmän och bönder. Speciellt missnöjda blev man när kungen förbjöd hembränning av sprit. För att göra sig mer populär och minska missnöjet ville kungen kriga mot Ryssland och ta tillbaka områden som Sverige förlorat, men han fick inte starta ett anfallskrig. Några svenska soldater fick klä ut sig till ryska soldater och anfalla Sverige 1788 och då fick kungen beordra att Sverige skulle försvara sig. Kriget mot Ryssland misslyckades dock och Gustav III:s brott mot regeringsformen blev känt.

En grupp adelsmän och officerare började då planera att mörda kungen. I mars 1792 slog de sammansvurna till och Gustav III sköts av en man som hette Anckarström. Kungen dog av sina skottskador efter 13 dagar. Anckarström avrättades, medan många sammansvurna slapp straff. Kungen efterträddes av sin son Gustav IV Adolf. Han var dock ung och makten låg hos kungens bror, Karl. När Gustav IV Adolf blivit myndig styrde han Sverige enväldigt. Han hatade Napoleon som var kejsare i Frankrike (efter att tagit makten efter franska revolutionen). Ryssland var 1808 i allians med Frankrike och anföll Sverige eftersom svenske kungen var Napoleonfientlig. Sverige förlorade Finland i kriget mot Ryssland och kungen avsattes. Ny kung blev Gustav III:s bror Karl XIII.

Ny regeringsform: Landet fick en ny regeringsform där kungen inte var enväldig. Kungen skulle styra med rådet, kungen och riksdagen skulle tillsammans bestämma lagar och Riksdagen bestämde hur stora skatterna skulle vara och vad skattepengarna skulle användas till.

Förändringar i svenskt jordbruk under 1800-talet:

Skiftet:

Enskifte

Storskifte

Laga skifte

Nya sädesslag:

Potatis

Sockerbetor

Vete odlas allt mer

Användning av gödsel:

Från husdjur

Konstgödsel

Nya redskap och maskiner

Utdikning av våtmark gav ny åkermark.

Nyodlingar

Alla förbättringar gjorde att svenskt jordbruk gav tre gånger mer livsmedel år 1900.

Folkökningen:

1750-1800: Mellan 1750 och 1800 ökad befolkningen i Sverige (ej Finland) med ca en halv miljon till ca 2,3 miljoner invånare. Periodvis kunde befolkningen minska pga. sjukdom eller hungersnöd. Medellivslängden var 44 år (om man inte räknar in spädbarnsdödligheten).

1800-1900: Mellan 1800 och 1900 mer än fördubblas befolkningen till ca 5,2 miljoner. Dessutom utvandrade många svenskar så befolkningsökningen var egentligen ännu större.

Orsaker till den stora befolkningsökningen under 1800-talet:

Lugn era: Lång period av fred i landet gör att befolkningen ökar och färre dör i krig och epidemier.

Friskare befolkning: Vaccination mot smittkoppor gör att fler barn överlever barndomen och färre. Spädbarnsdödligheten var mycket stor tidigare men sjunker och det ger en ökad befolkning.

Mat: ökad matproduktion ger fler människor. Ökningen beror mycket på förändringarna inom jordbruket som skett (skiftet, nyodlingar mm.).

Befolkningsökningen ledde till en ökad befolkning på den svenska landsbygden. En massfattigdom hotade att breda ut sig. Många emigrerade (totalt en miljon svenskar) medan många flyttade till de svenska industristäderna för att arbeta i fabriker.