Att läsa på till SO-förhöret 28/3 åk 4-5

Nordisk mytologi:
Ursprung: religionen som vikingarna hade. Religionen försvann från Sverige för ca 1000 år sedan. Kallas också för asatro.
Tro: Tro på många gudar och gudinnor, asar och asyrjor. Efter döden kom hjältar till Valhall, Odens ställe. Andra människor som dog av sjukdom eller ålder kom till underjorden där gudinnan Hel härskade.
Gudar och gudinnor: Oden, Tor, Frej, Tyr, Freja, Idun, Siv, Nanna, Balder, Loke osv.
Dyrkan: Offra till gudarna för att hålla sig väl med dem. Offren kallades blot. Man kunde offra metallföremål, bärnsten eller djur. 
Livsmönster: I mitten av vintern firades midvinterblot 14 jan. Vid midsommar firades midsommarblot.
Helig plats: Det mest kända templet fanns i Uppsala. Där bad man och offrade till asagudarna. Vanligast var djuroffer och ibland människooffer, döda människor hängdes upp i träd.
Religiösa ledare: Hövdingen var den som offrade.
Spår i dagens samhälle: Veckodagarnas namn, platsers namn, gatunamn, företagsnamn, förnamn.
Platser: Asgård asarnas boplats, Midgård människans boplats, Utgård där fiender till människan och gudarna bodde.

Samisk religion:
Ursprung: Samerna är ett folkslag i Nordeuropa som livnärt sig på renskötsel sedan lång tid. Ingen vet när folket kom till Sameland, men kanske för 5000 år sedan.
Samernas värld: Samerna delade upp världen i två delar: Människornas värld och det som var utanför den. Där fanns b.la. döda släktingar, gudar, andar och rådare.
Tro: på olika gudar som symboliserar olika krafter i naturen.. Även tro på andeväsen kallade rådare som människorna skulle hålla sig väl med. Vid jakttid höll man sig väl med djurens rådare, det fanns en speciell rådare per djur.
Gudar: Beive: solen, Horagalles: Åskans gud och Bieggolmai: vindens gud. Sarakka, Uksakka och Juksakka var tre gudinnor som var ansvariga för livslängden och förlossningar.
Dyrkan: Den bestod av bön respektive offer.
Livsmönster: Människorna levde som nomader (dvs. flyttade ofta), beroende av renar.
Helig plats: Offer med djurblod t.ex. vid en speciell sten, eller träfigur kallad seite. Seiten stod under en rådares beskydd och ansågs innehålla extra kraft.
Religiös ledare: Nåjd var både en läkare, spåman och den som utförde ritualer. Nåjden kunde försättas i trans genom att jojka (en speciell sorts sång) och använda en trumma. Under transen kunde nåjden få hjälp av gudar, gudinnor och andar.

Samerna kristnades från 1600-talet och framåt. Deras religion sågs som trolldom, offerplatser förstördes och samerna blev/tvingades bli kristna. 

Samhällskunskap Individer och gemenskaper åk 8-9

Planering i samhällskunskap för arbetsområdet: Individer och gemenskaper 8-9:

Vi kommer arbeta med följande arbetsområde resten av vårterminen.

Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet:

·         reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

·         analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,

·         reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll:                 

·         Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.

·         Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.

·         Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.

·         Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.

I arbetet bedöms följande mål:

·         Om du har kunskaper om hur samhället fungerar och om du kan beskriva samband mellan olika delar i samhället.

·         Om du kan resonera kring hur individer och samhället påverkar varandra och hur man har möjlighet att påverka olika situationer

Bedömningen sker av:

·         Enskilda skriftliga uppgifter (se separata instruktioner).

·         Ett grupparbete som du gör tillsammans med en klasskompis (se separat instruktion).

Undervisning: Genomgångar, gruppdiskussioner, egna skriftliga arbeten och grupparbete.

Enskild uppgift Beskriva ur olika perspektiv när förutsättningarna för livet ser olika ut:

Du ska beskriva en person som heter Kim, 16 år gammal utifrån tre perspektiv.

Socioekonomisk bakgrund:

1 a). Beskriv Kims liv de närmaste fem åren om Kim kommer från Kvicksund.

b). Beskriv Kims liv de närmaste fem åren om Kim kommer från Alby.

Kön:

2a). Beskriv Kims liv de närmaste fem åren om Kim är en tjej.

b). Beskriv Kims liv de närmaste fem åren om Kim om Kim är en kille.

Sexuell läggning:

3 a). Beskriv Kims liv de närmaste fem åren om Kim är heterosexuell.

b). Beskriv Kims liv de närmaste fem åren om Kim är homosexuell.

Enskild uppgift: Konsekvenser av befolkningssammansättningen i Sverige:

Vilka möjligheter finns det i Sverige kopplat till vår befolkning?

Vilka problem finns det i Sverige kopplat till vår befolkning?

Vilka konsekvenser får segregationen i samhället?

Hur ska man i framtiden kunna öka integrationen?

Grupparbete: Välfärdssystemet i Sverige:

Beskriv offentliga sektorns ansvar.

Beskriv den enskilda individens ansvar.

Bedömning	E	C	A
Kunskaper	Grundläggande	Goda	Mycket goda
Samband	Enkla	Förhållandevis komplexa	Komplexa
Begreppsanvändning	I huvudsak fungerande	Relativt väl fungerande	Väl fungerande
Resonemang	Enkla	Relativt väl utvecklade	Välutvecklade och nyanserade
Perspektiv	I viss utsträckning växla	Förhållandevis stor utsträckning växla	I stor utsträckning växla
Informationssökning	I huvudsak fungerande	Relativt väl fungerande	Väl fungerande sätt

Instuderingsfrågor 1700-1850

·         Varför kallades frihetstiden så?

·         Vilka styrde i Sverige under frihetstiden?

·         Vilka partier fanns under frihetstiden?

·         Vad var Gustaviansk tid?

·         Varför gjorde Gustav III en statskupp 1772?

·         Vilka bestämde skatternas storlek?

·         Varför blev många svenskar missnöjda med Gustav III:s styre?

·         Vem mördade Gustav III?

·         Vem efterträdde Gustav III?

·         Varför avsattes Gustav IV Adolf?

·         Vad innebar den nya regeringsformen efter att kungen hade avsatts?

1700-1850

Frihetstiden: 1719-1771

Namnet syftar på att det blev en stor frihet från kungligt envälde.

Regenter: Ulrika Eleonora, Fredrik I, Adolf Fredrik

Historiska händelser: Ulrika Eleonora blev drottning efter Karl XII:s död. Hon blev dock osams med riksdagens politiker över att hon förlorade så mycket makt och abdikerade till förmån för sin make, Fredrik. Ulrika Eleonora och Fredrik hade inga barn och när Fredrik dog efterträddes han av en tysk hertig, Adolf Fredrik. Han fick ännu mindre makt än vad Fredrik I haft. Kungen skulle dock skriva under viktiga beslut och då han vägrade tillverkades en stämpel med hans namnteckning och använde den varje gång, kungen inte vill skriva under något.  Makten låg inte längre hos kungen utan hos riksdagen.

Nyheter i riksdagsarbetet: Riksdagen skulle godkänna alla lagar, riksdagen skulle bestämma vilka som satt i rådet, kungen skulle styra tillsammans med rådet. Bönderna fick större inflytande över politiken än tidigare. Adeln bestämde dock det mest fortfarande, men någon sorts demokrati blev det. Partier: hattar och mössor.

Känd politiker var Arvid Horn (mössa). Han ledde rådet under 15 år och kämpade för att Sverige skulle ha fred. 1738 blev hattpartiet mer populärt och tog makten. De vill ha tillbaka områden som Sverige förlorat i kriget mot Ryssland. Kriget blev dock misslyckat och Sverige förlorade mer än vad man hade gjort tidigare.

Gustaviansk tid: 1771-1809

Namnet syftar på att landet styrdes av två kungar som båda hette Gustav.

Regenter: Gustav III, Gustav IV Adolf.

Historiska händelser: Gustav III var son till Adolf Fredrik. Han ville inte hamna i samma situation som sin pappa. Kort tid efter att ha ärvt tronen gjorde han en oblodig statskupp 1772. Många svenskar var missnöjda med riksdagens stora makt och att vanligt folk inte hade något att säga till om. Regeringsformen (som bestämde hur landet skulle styras) fick ett nytt innehåll: Kungen bestämde själv, han bestämde också vilka som skulle sitta i rådet, men riksdagen var de enda som bestämde om landet fick starta anfallskrig. Riksdagen bestämde också hur höga landets skatter skulle vara.

Många blev missnöjda med Gustav III:s styre både adelsmän och bönder. Speciellt missnöjda blev man när kungen förbjöd hembränning av sprit. För att göra sig mer populär och minska missnöjet ville kungen kriga mot Ryssland och ta tillbaka områden som Sverige förlorat, men han fick inte starta ett anfallskrig. Några svenska soldater fick klä ut sig till ryska soldater och anfalla Sverige 1788 och då fick kungen beordra att Sverige skulle försvara sig. Kriget mot Ryssland misslyckades dock och Gustav III:s brott mot regeringsformen blev känt.

En grupp adelsmän och officerare började då planera att mörda kungen. I mars 1792 slog de sammansvurna till och Gustav III sköts av en man som hette Anckarström. Kungen dog av sina skottskador efter 13 dagar. Anckarström avrättades, medan många sammansvurna slapp straff. Kungen efterträddes av sin son Gustav IV Adolf. Han var dock ung och makten låg hos kungens bror, Karl. När Gustav IV Adolf blivit myndig styrde han Sverige enväldigt. Han hatade Napoleon som var kejsare i Frankrike (efter att tagit makten efter franska revolutionen). Ryssland var 1808 i allians med Frankrike och anföll Sverige eftersom svenske kungen var Napoleonfientlig. Sverige förlorade Finland i kriget mot Ryssland och kungen avsattes. Ny kung blev Gustav III:s bror Karl XIII.

Ny regeringsform: Landet fick en ny regeringsform där kungen inte var enväldig. Kungen skulle styra med rådet, kungen och riksdagen skulle tillsammans bestämma lagar och Riksdagen bestämde hur stora skatterna skulle vara och vad skattepengarna skulle användas till.

Förändringar i svenskt jordbruk under 1800-talet:

Skiftet:

Enskifte

Storskifte

Laga skifte

Nya sädesslag:

Potatis

Sockerbetor

Vete odlas allt mer

Användning av gödsel:

Från husdjur

Konstgödsel

Nya redskap och maskiner

Utdikning av våtmark gav ny åkermark.

Nyodlingar

Alla förbättringar gjorde att svenskt jordbruk gav tre gånger mer livsmedel år 1900.

Folkökningen:

1750-1800: Mellan 1750 och 1800 ökad befolkningen i Sverige (ej Finland) med ca en halv miljon till ca 2,3 miljoner invånare. Periodvis kunde befolkningen minska pga. sjukdom eller hungersnöd. Medellivslängden var 44 år (om man inte räknar in spädbarnsdödligheten).

1800-1900: Mellan 1800 och 1900 mer än fördubblas befolkningen till ca 5,2 miljoner. Dessutom utvandrade många svenskar så befolkningsökningen var egentligen ännu större.

Orsaker till den stora befolkningsökningen under 1800-talet:

Lugn era: Lång period av fred i landet gör att befolkningen ökar och färre dör i krig och epidemier.

Friskare befolkning: Vaccination mot smittkoppor gör att fler barn överlever barndomen och färre. Spädbarnsdödligheten var mycket stor tidigare men sjunker och det ger en ökad befolkning.

Mat: ökad matproduktion ger fler människor. Ökningen beror mycket på förändringarna inom jordbruket som skett (skiftet, nyodlingar mm.).

Befolkningsökningen ledde till en ökad befolkning på den svenska landsbygden. En massfattigdom hotade att breda ut sig. Många emigrerade (totalt en miljon svenskar) medan många flyttade till de svenska industristäderna för att arbeta i fabriker.