Läxförhör 3/12 för åk 4-5

Medeltiden: Ungefär 1050 räknar man med att medeltiden började, det var vid samma tid som Sverige blev ett kristet land. Många kyrkor byggdes och kyrkan blev rik och mäktig under medeltiden. Sverige var ett katolskt land, dvs. kyrkan styrdes av påven i Rom. I Sverige fanns en ärkebiskop som styrde över biskoparna, som i sin tur styrde över de vanliga prästerna. Prästerna predikade på latin som var kyrkans språk. Det fanns också många kloster i Sverige för munkar och nunnor.

De fyra stånden:

På medeltiden var människorna uppdelade i fyra grupper som kallades stånd, adel, präster, borgare och bönder. Det mäktigaste ståndet var adeln. Männen i adeln var ofta riddare och hjälpte kungen i krig. Andra adelsmän var rika godsägare. Det andra ståndet var prästerna som arbetade i kyrkan eller i kloster. Det tredje ståndet var borgarna, det var invånarna i staden. De arbetade som hantverkare och köpmän. Det sista ståndet var bönderna och de bodde på landsbygden. Pigor, drängar och trälar tillhörde inget stånd alls. Stånden fanns kvar i Sverige till mitten av 1800-talet. Över stånden styrde en kung som valdes. Kungen var av adelssläkt.

Den medeltida staden:

Städernas historia: De flesta människor bodde på landet och inte i städerna. Många städer grundades på medeltiden, t.ex. Stockholm.

Den största staden: Visby var Sveriges största stad på medeltiden, 9000 invånare. Periodvis var den dansk.

Var byggdes städerna? Man byggde städer nära flodmynningar eller vid havet där man kunde ha en hamn. Det var viktigt att ha en hamn, eftersom den mesta handelstransporter skedde med båtar (Hansans koggar).

Skydd av staden? En stadsmur runt staden skulle skydda mot fiender.

Centrum: Torget mitt i staden, där man hade marknad.

Hus: Det var väldigt trångt i städerna. Husen låg tätt och byggdes ibland ihop.

Avfall: Allt skräp slängdes på gatorna, både vanligt skräp, matrester och bajs. Det blev därför mycket råttor i städerna. Den stora mängden råttor gjorde att digerdöden drabbade Europa väldigt hårt.

Två medeltida städer:

Västerås: handelsplats på 900-talet. Domkyrkan är från 1200-talet. På 1200-talet grundades staden Västra Aros.

Torshälla: En offerplats under vikingatiden. Kyrkan är från 1100-talet och staden grundades 1317.

Hansan: Det var en mäktig tysk handelsorganisation som styrde över handel på Östersjön. Hansans fartyg hette koggar och fraktade salt och tyg från Europa till Sverige. Från Sverige såldes koppar, järn och pälsverk. Många tyska handelsmän bosatte sig i Sverige och därför har vi många låneord från tyskan i vårt språk.

Kalmarunionen: I slutet av medeltiden styrdes Sverige av en kung som var gemensam för både Sverige, Norge och Danmark. Detta kallades för Kalmarunionen. Den som startade samarbetet var drottning Margareta som styrde över de tre länderna. När Margareta dött var svenskarna ofta missnöjd med de danska kungarnas styre och det gjordes flera uppror under perioden. Långa perioder under 1400-talet styrdes Sverige av en riksföreståndare istället för av den danske kungen.

LPP om Forna civilisationer

LPP i historia för arbetsområdet: Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 åk 7
Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet:

·         använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

·         använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll:

·         Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.

·         Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.

·         Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

·         Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.

·         Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

·         Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

·         Några historiska begrepp, till exempel antiken, samt olika syn på dess betydelse.

I arbetet bedöms följande mål:

·         Vilka kunskaper du har om forna civilisationer och antiken. Visa i arbetsuppgifter och förhören.

·         Om du kan resonera kring orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och hur människors levnadsvillkor påverkas av den tid de lever i. Visas i arbetsuppgifter och grupparbete.

·         Om du kan använda historiskt källmaterial och utifrån det dra slutsatser, resonera kring källors trovärdighet och relevans. Visas i arbetsuppgifter och grupparbetet.

Bedömningen sker av:

·         Uppgifter i historiskt källmaterial kring flodkulturerna. Inlämning av frågor.

·         Skriftliga förhör om Grekland och Rom.

·         Skriftligt grupparbete som redovisas muntlig: fördjupning i valfritt ämne två och två.

Undervisning: Lärarledda genomgångar, textläsning i läroboken, skriftliga uppgifter, grupparbete kring fördjupning och muntlig redovisning.

Läxförhör 21/11 på Geografiska begrepp för åk 7

Geografiska begrepp att kunna:

Världsdel: område som hänger ihop fysiskt, historiskt eller kulturellt t.ex. Europa. Det finns sju världsdelar: Nordamerika, Sydamerika, Europa, Asien, Afrika, Antarktis och Oceanien.

Kontinent: stor sammanhängande landmassa t.ex. Eurasien som är uppdelad i två världsdelar, men är en kontinent. Det finns sex kontinenter: Nordamerika, Sydamerika, Eurasien, Afrika, Antarktis och Australien.

Land: ett område med helt eller visst självstyre, ex. Norge.

Vatten: oceaner (ex. Atlanten), bihav (ex. Östersjön), floder (ex. Nilen), sund (ex. Öresund) och sjöar (ex. Ladoga).

Ö: landmassa helt omfluten av vatten, ex. Gotland.

Halvö: landmassa omfluten av vatten på tre sidor, ex. Jylland.

Berg: ett område som höjer sig över omgivningen, ex. Kebnekaise.

Öken: ett område med mycket lite nederbörd. Det finns varma öknar som Sahara och kallare öknar som Gobi. Vissa öknar är sandöknar ex. Kalahari, andra saltöknar ex. Great Salt Desert, men de flesta öknar är stenöknar ex. Sahara.

Region: område som är geografiskt avgränsat ex. Skottland.

Tätort: ett tättbebyggt område ex. Kvicksund.

Gradnät: ritade linjer på en karta eller jordglob, för att ange positioner. En sådan ritad linje är ekvatorn.

Breddgrad (parallellcirkel/latitiud): linje som går parallellt med ekvatorn. Men anger nordlig eller sydlig bredd i förhållande till ekvatorn.

Längdgrad (meridian/longitud): linje som går från Nordpolen till Sydpolen. Utgår från nollmeridianen som går genom Greenwich i London. Man anger östlig eller västlig längd jämfört med nollmeridianen.

Kartprojektion: hur man visar jordytan på en karta. Endast en jordglob avbildar jordytan korrekt, men inga kartor kan visa jordytan helt korrekt eftersom en karta är platt, medan jordytan är rundad. Kartprojektioner kan vara t.ex. cylindriska eller koniska. En cylindrisk projektion är vinkelriktig dvs. den kan användas för att navigera till sjöss eller med flyg.

Tidszon: jorden är uppdelad i tjugofyra tidzoner. Varje tidszon motsvarar 15 grader och inom en zon har alla länder samma tid. Tidszonerna utgår från nollmeridianen och i Sverige har vi Greenwichtid + 1 timme, dvs. när klockan är 12.00 i London är den 13.00 i Sverige. 180:e meridianen kallas datumlinjen och på de olika sidorna av den är det olika datum. I stora länder finns flera tidszoner.

Topografisk karta: karta som anger höjdskillnader.

Nivåkurva: kurva som anger en genomsnittlig höjd för ett område. Används för att visa höjdskillnader.

Produktionskarta: karta som visa odling av grödor ex. vete, vanliga djur ex. grisar, förekomst av mineraler ex. järn och industriområden.

Temperaturkarta: karta som visar genomsnittstemperaturer i ett område. Det finns ofta en karta för januari och en för juli för att man ska kunna jämföra vinter- och sommartemperatur.

Nederbördskarta: karta som visar genomsnittsnederbörd i ett område. Det finns ofta en karta för januari och en för juli för att man ska kunna jämföra vinter- och sommarnederbörd.

GIS: Geografiska informationssystem bygger på att olika databaser kopplas samman med kartor. Informationen används sedan t.ex. när man ska bygga nya vägar och då tar man hänsyn till vatten, vegetation och topografi.

Satellitbild: Bilder av jordklotet taget från rymden som visar jorden som den verkligen ser ut t.ex. ser man regnmoln.

Klimatdiagram: diagram som visar både genomsnittliga temperaturer och nederbörd, månad för månad för en plats i världen.