FN, Nordiskt samarbete och EU

FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).

FN: Efter andra världskrigets slut grundades FN (Förenta nationerna) som en ny fredsbevarande organisation. Man ville inte göra om samma misstag som med NF efter första världskriget utan organisationen har varit öppen för alla länder som vill.

I dag är 193 länder medlem i FN. FN har sitt huvudkontor i New York och leds av en generalsekreterare. Alla länder finns representerade i generalförsamlingen. Den stora makten i FN ligger hos säkerhetsrådet. Säkerhetsrådet är en del av FN där alla fem vinnarnationerna från andra världskriget finns med. Övriga nationer turas om att sitta med i säkerhetsrådet, (totalt 15 platser). Ett stort problem för FN har varit att man bestämt att man alltid ska vara överens om alla beslut som säkerhetsrådet tar. Länderna har s.k. vetorätt dvs. om ett land sätter sig emot ett beslut kan inte FN ta ett beslut i den frågan.

FN har engagerat sig mycket i områden med stora konflikter och skickar då ut s.k. FN-soldater som fredsbevarare. Exempel på konflikter där FN varit medlande i är Kongokrisen på 60-talet, Cypern på 70-talet och f.d. Jugoslavien på 90-talet. En omstridd fråga har varit om FN-trupper får delta aktivt i strider eller om organisationen ska var helt fredlig.

FN har tagit beslut om t.ex. mänskliga rättigheter. Man har många organisationer som jobbar med specifika frågor som t.ex. WHO (världshälsoorganisationen). Svensken Dag Hammarskjöld har generalsekreterare 1953-61, men dog i en flygkrasch i Afrika. Nuvarande generalsekreteraren heter Ban Ki-Moon från Sydkorea.

Nordiskt samarbete: Länderna i Norden har en lång gemensam historia så samarbete kanske inte så konstigt. Efter andra världskriget har det mesta samarbetat skett mellan länderna i Nordiska rådet som startade 1952. Militärt samarbete har alltid stupat på att Finland haft ett avtal med Sovjetunionen, Norge och Danmark gick med i NATO och att Sverige hållit sig neutralt. De viktigaste frågorna som man samarbetat kring är passunionen och den gemensamma arbetsmarknaden som båda infördes 1954. Man har sedan dess kunnat resa mellan de nordiska länderna utan att ha något pass, något som också stimulerat resande. Man har också sedan dess lätt kunnat flytta mellan länderna för att arbeta. Stor arbetskraftsinvandring skedde på 50–60-talen från Finland till Sverige. Från 90-talet och framåt är det många svenskar som arbetat i Norge.

EU: Sedan andra världskriget har samarbete skett mellan flera olika länder och det har lett till organisationen EU (Europeiska unionen). Ett av målen när samarbetet startade var att hindra länderna i Europa från att kriga med varandra ytterligare. Ett av det första samarbetsområdet var med den s.k. Kol-stålunionen mellan Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Frankrike och Spanien. Detta samarbete ledde till EG (Europeiska Gemenskapen). EG var en tullunion dvs. tullfritt mellan länderna, men med gemensamma tullar mot andra länder. Fler och fler länder anslöt sig.  EG blev till EU 1993 och sedan 1995 är Sverige medlem i EU. Idag är 27 länder medlemmar. Det finns många saker som man samarbetar kring som t.ex. lagar och regler, miljö, utbyte av varor och tjänster osv.

Information om friluftsdagen ons 17/9

Här är länken till informationen om friluftsdagen:

https://docs.google.com/document/d/1DL73N84GaQC9o4nR9JFiL6Qx4IJsonqOQuU12Xe9Axo/edit

Läxa i samhällskunskap till fredag 12/9

Kopiera följande länk och klistra in. Titta på filmen innan lektionen på fredag:

http://urplay.se/Produkter/182798-Drom-om-demokrati-Grundlagarna

LPP åk 7

LPP i samhällskunskap: Beslutsfattande och politiska idéer – åk 7                   

Vi kommer under ca sex veckor arbeta med politiska ideologier och hur olika länder styrs.

Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet:

·         reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar

·         analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller

·         söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

·         reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll:

·         Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

·         Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

·         Några olika stats- och styrelseskick i världen.

·         Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

·         Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.

·         Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

I arbetet bedöms följande mål:

·        Vilka kunskaper du visar och hur du beskriver samband.

·        Hur du använder begrepp och modeller.

·        Hur du resonerar kring samhällsvetenskapliga frågor.

·        Hur du använder samhällsvetenskapliga källor och resonerar kring dem.

Bedömningen sker av:
Ett skriftligt arbete om styrelseskicket i Sverige.

Undervisning:
Genomgångar, uppgifter och eget arbete.

Att jobba med om valet 2014

Arbetsgång:

Rösträttålder:

Skriv en resonerande text och dela med jenny.rastrom@eskilstuna.se .

1. Vad är bra med att ha 18 år som rösträttsålder?
2. Vad är dåligt med att ha 18 år som rösträttsålder?

Partier:

Besvara uppgifter nedan i ett dokument som du delar med Jenny (se adress ovan). Ta hjälp av http://allavaljare.se/ .

Beskriv följande saker för samtliga riksdagspartier:

Namn
Symbol
Partiledare
Resultat i förra valet.
Sammanfatta kort partiets historia
Viktiga frågor för partiet

Valdagen:

1. När är det val?
2. Vilka får rösta?
3. Hur går valet till?
4. Vilka val kan man röst i?
5. Varför är det olika färg på valsedlarna?
6. Varför är det viktigt att så många som möjligt röstar?
7. Hur brukar valdeltagandet vara i Sverige?
8. Hur var valdeltagandet varit i EU-valen? Varför är det så?

Styrelseskick:

Beskriv hur Sverige styrs. Jämför med ett annat land. Använd samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, t.ex. begreppen demokrati, riksdag och regering.

Skolpolitik:

           Resonera kring hur olika partier resonerar gällande skolpolitik.

3   

      Samhällsvetenskapliga källor:

     

      Beskriv vilka samhällsvetenskapliga källor som finns kring partier och resonera om hur trovärdiga dessa är.                              

SO 4-5

LPP i samhällskunskap: Beslutsfattande och politiska idéer – åk 4-5                

Vi kommer under ca fyra veckor arbeta med politiska ideologier och hur olika länder styrs.
Följande mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet:

·        reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar

·        analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller

·        söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

·        reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll:

·         Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.

·         Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

I arbetet bedöms följande mål:

·        Vilka kunskaper du visar om demokrati, hur samhället är uppbyggt och hur du beskriver samband.

·        Hur du använder begrepp.

·        Hur du resonerar kring hur individ och grupp kan påverka samhället.

·        Hur du använder samhällsvetenskapliga källor och resonerar kring dem.

Bedömningen sker av:
Uppgifter under arbetets gång och ett läxförhör.
Undervisning:
Filmer, textläsning, genomgångar, övningar och uppgifter enskilt och i grupp.