Rättigheter
och rättskipning:
Centralt innehåll:
·
Samhällets behov
av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess
konsekvenser för individen, familjen och samhället.
·
De mänskliga
rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i
enlighet med barnkonventionen.
Lag och Rätt:
Varför
har man lagar?
För
att tala om vad som är tillåtet och inte. För att det ska vara lättare att leva
tillsammans. För att ha ordning och reda i samhället. Om alla gjorde som de
ville skulle det bli kaos (t.ex. om man inte hade trafikregler). För att skydda
människor (t.ex. när någon blivit utsatt för brott). I lagarna står både vad man ska göra
(skyldigheter) och vad man får göra (rättigheter). En skyldighet är skolplikt
mellan 7 och 16 år som alla barn i Sverige har. En lag är Allemansrätten som
talar vad man får göra och inte får göra i naturen (rättigheter).
Normer:
= oskrivna regler. Det handlar ofta om att ta hänsyn till varandra.
Regler:
= skrivna regler att följa i t.ex. sport/spel/skola, regler i en klubb kallas
stadgar.
Lagar:
= skrivna regler i landet för att samhället ska fungera, överträdelser
bestraffas.
Brott
= När man bryter en lag.
Grundlagar 1.
Regeringsformen
2.
Successionsordningen
3.
Tryckfrihetsförordningen
4.
Yttrandefrihetsförordningen
Andra
lagar i Sverige: Sveriges Rikes
lag (Lagboken) delas upp i två delar:
1.
Civillagar
2.
Strafflagar
(Brottsbalken)
Juridiska
termer:
Polisanmälan
= Brott anmäls till polisen
Förundersökning
= Polisen undersöker vad som hänt
Åklagare
= Beslutar om åtal, för statens talan mot den åtalade
Åtalas
= Ställas inför rätta
Rättegång
= När den åtalade ställs inför rätta
Gripen
→ Anhållen → Häktad → Åtalad → Rättegång
↑ ↑ ↑ ↑ ↑
Polisen Åklagare Domstol Åklagare Domstol
Personer
i rättssalen:
Ordförande
= Domaren.
Nämndeman
= Dömer tillsammans med domaren i rättegången. Utses i kommunen.
Tingsnotarie
= För protokoll under rättegången. Håller på att utbilda sig.
Försvarsadvokat
= Hjälper och försvarar den åtalade.
Åklagare
= För statens talan.
Tilltalad
= Den som åtalas.
Målsägare
= Den som drabbas av brottet.
Vittne
= Den som bevittnat brottet och berättar om det i rätten.
Juridiska
instanser:
Tingsrätt
→ Hovrätt → Högsta Domstol
Överklagan
= När man inte är nöjd med domen.
Dom:
När
rättegången är klar kommer domen. Det innebär vad den åtalade får för straff
eller om den blir frikänd.
Olika
typer av påföljder (=straff):
Penningböter = t.ex. vid trafikbrott
Dagsböter = vid lindrigare brott,
antalet beror på hur allvarligt brottet är. Storleken på dagsboten beror på
lön.
Särskild vård = vård istället för
fängelset: Ungdomar → sociala
myndigheter, psykiskt sjuka → psykiatriskt
sjukhus.
Skyddstillsyn
= övervakning istället för fängelse.
Villkorlig dom = Ofta för
första-gångs-förbrytare. Man har prövotid i två år. Sköter man sig händer
inget. Annars blir det fängelse.
Samhällstjänst = Man jobbar ett visst
antal timmar.
Fängelse = Från 14 dagar till 10 år eller
livstid.
Civilrätt
Civillagar = regel som inte har med
brott att göra ex. äktenskap, hyresregler, arv mm.
Kriminalitet och dess konsekvenser för
individen, familjen och samhället.
Med kriminalitet menar man att
någon/några har brutit mot strafflagarna. Den som bryter mot en strafflag
kallas för kriminell.
Individen: den som utsatts för ett
brott kan bli ledsen, skadad eller kränkt beroende på vad det är för brott. Den
som utgör ett brott straffas med någon påföljd t.ex. böter eller fängelse.
Familjen: om en förälder är kriminell
påverkar det barnen mycket. Barn kan växa upp och tycka att kriminalitet är en
del av livet. Man kanske lär sig tidigt att ljuga för polisen osv. Om en
förälder hamnar i fängelse påverkar det barnen mycket då de inte får träffa
föräldern så ofta.
Samhället: kriminalitet är dyrt. Det
kostar att ha rättegångar och driva fängelser. Människor som blir skadade i
t.ex. misshandel kräver vård som kostar osv. Samhällets ekonomi skulle tjäna
massor på om vi fick mindre kriminalitet i Sverige.
Mänskliga
rättigheter
Mänskliga
rättigheter är rättigheter som alla människor bör ha. Till de viktigaste hör
att alla ska ha rätt till liv, frihet och personlig säkerhet och att lagen
gäller lika för alla. Ingen ska få utsättas för tortyr eller annan omänsklig
behandling. Ingen ska behandlas vare sig bättre eller sämre på grund av
hudfärg, kön, språk, religion eller politisk uppfattning. Det finns flera internationella
överenskommelser om mänskliga rättigheter, till exempel inom FN och Europarådet.
Europarådet har en egen domstol, Europadomstolen för mänskliga rättigheter, dit
alla medborgare kan vända sig om de anser att deras mänskliga rättigheter
kränkts. Rättigheterna brukar också ingå i grundlagarna i enskilda länder.
Trots detta finns det många länder där de mänskliga rättigheterna respekteras
dåligt. I allvarliga fall, till exempel när hela folkgrupper mördas, kan FN
ingripa
Några exempel
på mänskliga rättigheter
-
Alla människor är födda fria och lika
i värde och rättigheter
-
Var och en har rätt till liv, frihet
och personlig säkerhet.
-
Ingen får hållas i slaveri
-
Var och en har rätt till åsiktsfrihet
och yttrandefrihet.
Barnens
rättigheter: FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som
den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.
Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas
med respekt och att få komma till tals. Bland annat ska barnets bästa komma i
främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Konventionen definierar barn som
varje människa under 18 år och innehåller fyra grundläggande principer som ska
vara styrande för tolkningen av barnkonventionens övriga artiklar.
Några exempel
på barnens rättigheter
-
Artikel
2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras.
Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har
ratificerat(godkänt) den.
-
Artikel
3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla
åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare
och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är
barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till
barnets egen åsikt och erfarenhet.
-
Artikel
6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln
handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga,
moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
Beslutsfattande och politiska idéer:
Centralt innehåll:
·
Vad demokrati är och hur demokratiska
beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och
föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.
·
Politiska val och partier i
Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer
i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.
Demokrati = Folkstyre: alla får rösta om t.ex. hur landet ska
styras.
Folkvalda = De som har valts att bestämma i ett land.
Diktatur = En eller flera styr över ett land eller ett område.
Envälde = En person styr
Diktator = En som styr över en diktatur.
Aristokrati = Adelsstyre
Monarki = Kungadöme
Republik = Presidentstyre
Demokratiska
beslut: Det vanligaste är att man röstar om vad man ska göra i en demokrati.
Det kan vara i familjen, i klassen, i skolan, i kommunen eller i landet. Det
förslag som får mest röster vinner. Man kan använda handuppräckning eller rösta
anonymt. När det är val i Sverige har vi valhemlighet dvs. ingen behöver
berätta hur man har röstat.
Indirekt
och direkt demokrati.
Direkt
demokrati: När man röstar i klassen vart man ska åka på skolresa kallas det
direkt demokrati. I ett helt land eller i en kommun blir det svårt att fatta
beslut om man ska rösta om allt. I Sverige har vi direkt demokrati när det
gäller färre människor som ska rösta.
Indirekt
demokrati: När man ska ta ett beslut i landet eller i kommunen väljer man
representanter som tycker likadant som man själv tycker. Representanterna får
sedan rösta för folket, det kallas indirekt demokrati. Man väljer en som väljer
åt en.
Elevråd
Förening
Hur styrs Sverige?
Sverige styrs av en riksdag med 349 ledamöter som väljs på 4 år.
Riksdagen utser en regering som styr landet under den tiden. Regeringen ger
förslag som sedan riksdagen beslutar om. Det är riksdagen som har den beslutande
makten. Det finns åtta riksdagspartier: Moderaterna, Folkpartiet liberalerna,
Centerpartiet, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet. När det är val röstar man dessutom vilka som
ska styra i kommun och landsting. Dessa styrs på liknade sätt av
kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige.
Riksdag uppdrag
Regering uppdrag
Partipolitik i Sverige:
|
Jämlikhet
|
|
|
|
|
Valfrihet
|
|
Extremism
|
Vänster
|
|
Mitten
|
|
|
Höger
|
Extremism
|
|
|
|
|
Centern
|
|
|
|
|
Vänsterpartiet
|
|
|
Folkpartiet
|
|
|
|
|
|
Miljöpartiet
|
|
|
Kristdemokraterna
|
|
|
|
|
Socialdemokraterna
|
|
|
|
Moderaterna
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sverigedemokraterna
|
Röd gröna(Åt vänster)
Alliansen(Åt
höger) Fristående(Förbi
höger)
Vänsterpartiet
Moderaterna
Sverigedemokraterna
Socialdemokraterna
Kristdemokraterna
Miljöpartiet
Centern
Folkpartiet
Vänsterpartiet
Individer och gemenskaper:
Centralt innehåll:
·
Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet,
könsroller och jämställdhet.
·
Sociala skyddsnät för barn i olika
livssituationer, i skolan och i samhället.
·
Urfolket samerna och övriga nationella
minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.
Ordet
"familj" kommer från
latinets familia. Med
begreppet förstods enbart ett hushåll med romerska
medborgare och deras tjänare, det vill säga den
man som var herren i huset,
pater familiae, hans fru, hans barn,
slavar och
boskap. Idag kan dock
ordet tolkas som antingen den närmaste släkten genom biologiska blodsband eller
även vidare med kompisar osv.
Olika
typer av familjer: kärnfamilj, storfamilj, styvfamilj, enföräldersfamilj,
fosterfamilj.
Samlevnadsformer:
Ensamstående, parförhållanden, äktenskap, sambo, mambo, partnerskap, kollektiv
osv.
Sexualitet:
·
När man lever ihop med någon av det andra könet
kallas det heterosexuell.
·
När man lever ihop med någon av samma kön kallas
det homosexuell.
·
När man känner dragning till bägge kön kallas
det bisexuell.
·
En del personer känner sig främmande i sin kropp
och vill vara det andra könet. Det kallas transsexuell. En del transsexuella
opererar om sig till det andra könet.
·
Om man tycker om att klä ut sig till det andra
könet är man en transvestit.
Könsroller: När man lever som man
förväntas göra utifrån kön kallas det för könsroll. Ex. En kvinna ska laga mat,
ta hand om barnen och jobba i ett omvårdande yrke t.ex. som sjuksköterska. En
man ska mecka med bilen, klippa gräset och jobba med något tekniskt t.ex. som
ingenjör. Dessa är typiska könsroller, men så behöver det inte vara. Vare sig
man är man eller kvinna kan man bli det man själv önskar. Ett dela lika på hushållsarbete
och barnen kallas jämställdhet.
Jämställdhet: Att kvinnor och män får
samma förutsättningar och samma lön borde vara självklart, men det är inte
alltid det.
Vad är ett socialt skyddsnät? När samhället hjälper någon som behöver hjälp
med något man inte själv kan klara av. Vi har massor med sociala skyddsnät i
Sverige. Dessa bekostas genom att vi betalar ganska höga skatter i Sverige.
Förr fanns det många tiggare, mycket svält, barn såldes som fosterbarn/arbetskraft,
barnhem osv. I andra delar av världen där det inte finns sociala skyddsnät är
det många människor som svälter ihjäl och barn som jobbar i fabriker osv.
Vilka olika typer av skyddsnät finns?
·
Sjukhus: med högkostnadsskydd, gratis för barn.
·
Gratis tandvård för barn.
·
Bidrag till glasögon.
·
Apotek: med högkostnadsskydd, medicin kostar för
barn.
·
LSS: t.ex. få en personlig assistent.
·
Hjälpmedel t.ex. läshjälp när man tar körkort.
Förlängd tid vid prov, möjlighet att göra muntliga prov.
·
Barnpension, familjehem
·
Bostadsbidrag, försörjningsstöd.
·
Familjehemsplacering om man t.ex. har föräldrar
som inte kan ta hand om en..
·
Kontaktpersoner
·
Annan skolgång
I vilka situationer kan man behöva sociala
skyddsnät:
·
Sjukdom: t.ex. en långvarig sjukdom som cancer
eller kroniska sjukdomar som diabetes.
·
Olyckor: som ger skador t.ex. rullstolberoende
·
Medfödda funktionshinder
·
Dyslexi och andra svårigheter i skolan
·
Att förlora en eller två förälder.
·
Arbetslöshet för förälder.
·
Att leva med föräldrar som missbrukar.
·
Fattigdom
·
Kriminalitet
·
Skolk
Vilka skyddsnät finns i skolan?
·
Specialundervisning
·
EHK
·
Resursskola
·
Särskola
·
Träningsskola
Vilka skyddsnät finns i samhället?
Några exempel:
·
A-kassa
·
Försörjningsstöd
·
Sjukpenning
Vilka minoriteter finns i Sverige?
Nationell
minoritet: en minoritet som bott länge i Sverige mer än hundra år.
Invandrad
minoritet: en minoritet som flyttat till Sverige på senare år dvs. efter 1945. Ex.
Irakier, chilenare, somalier eller jugoslaver.
Nationella minoriteter:
·
Samer som talar samiska
·
Romer som talar romani chib
·
Sverigefinnar som talar finska
·
Tornedalsfinnar som talar meänkieli
·
Judar som talar jiddisch
Vilka
rättigheter har nationella minoriteter?
De
nationella minoriteterna har speciellt skydd när det gäller att bevara och
utveckla deras språk och kultur. T.ex. finns det en speciell sameskola.
Information
och kommunikation:
Centralt innehåll:
·
Informationsspridning, reklam och
opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i
medier och populärkultur.
·
Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i
olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
Information och kommunikation
Information
= Fakta som ska berätta något speciellt t.ex. presenterad i en skriftlig text.
Kommunikation
= När två människor utbyter information med varandra.
Opinionsbildning
= När man i en media försöker påverka människor att tycka en speciell sak eller
att ändra åsikt. Mycket i media handlar om att påverka andra.
Hur kan
man sprida information? Muntligt, skriftligt, tv, tidningar, gester osv.
Vilka
olika typer av information finns det? Böcker, tidningar, tv osv.
Reklam= när man försöker locka fler
köpare att köpa en viss vara.
Olika
typer av reklam:
·
Tidningsreklam
·
TV-reklam
·
Radioreklam
·
Planscher osv.
·
Produktplacering
·
Internet: öppen och dold
Olika medier:
·
Tidningar (dagstidningar, veckotidningar,
månadstidningar)
·
TV (public-service, reklamtv)
·
Radio (riksradio, lokalradio, närradio,
reklamradio)
·
Internet (spel, facebook, youtube osv.)
Sexualitet och könsroller: I vissa
medier utnyttjar man sexualitet t.ex. en snygg tjej gör reklam för något för
att locka fler kunder. Könsroller:
Män kanske framställs som starka och kvinnor som svaga. Reklam är ofta tydligt
riktad till kvinnor eller män, tjejer eller killar, ex. leksaksreklam och klädreklam.
Källkritik:
Budskap
= det man vill få fram med något man säger eller skriver.
Avsändare
= vem som har skrivit eller sagt något från början.
Syfte =
varför man skriver/säger som man gör.
Riktlinjer för källkritik:
Ålder: är källan gammal eller ny? Viktigt gällande geografisk data.
Innehåll: innehåller källan fakta eller åsikter. Försöker författaren
påverka?
Författare: Kontrollerbar eller inte: wikipedia, internet är problem.
Utgivning: tryckt eller otryckt, inte kontrollerad lika väl. Internet.
Pålitlighet:
1). Nya uppslagsböcker
2). Böcker
3) Tidningar
4). TV
5). Internet
Vilka källor på internet är pålitliga?
·
NE skola: Enkel, kort och lång.
·
Landguiden.se
·
SO-rummet
Fakta: Något som går att kontrollera om det stämmer
Åsikt: Något som någon tycker, inte sanningen.
Samhällsresurser och fördelning:
Centralt innehåll:
·
Privatekonomi och
relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
·
Det offentligas
ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna
till.
·
Ekonomiska
villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till,
och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.
Ekonomi:
Ordet ekonomi betyder
hushållning, dvs. balans mellan inkomster och utgifter t.ex. i en budget
som är att bokföra sina inkomster och utgifter. Man kan inte gå back dvs. gör
av med mer pengar än man har, dessutom är det bra att få lite pengar över varje
månad till sparande.
Det ekonomiska
kretsloppet
Offentlig sektor Skatt Företag
Bidrag
Skatt Löner
Bidrag och annan service Betalning
av företagen varor och tjänster
(ex. utbildning, vägarbeten, sjukvård)
Hushåll
Budget: balans i ekonomin. Görs både i hushåll, offentlig
sektor och i företag. Vilka pengar ska gå till räkningar, boende? Hur mycket
ska sparas? osv.
Hushåll = ”vi” dvs.
den privata sektorn.
Bruttolön = lön innan
skatt
Inkomster genom 1. Lön
Nettolön = Lön efter skatt
(skatt ca 30%)
2.
Bidrag (t.ex. från offentlig sektor, barnbidrag)
Nettolön + Bidrag = Disponibel inkomst.
Ex. på utgifter i ett hushåll: telefon, mat, kläder, bensin,
fordonsskatt, el, försäkringar, vatten, huslån, hyra, avbetalning på skulder,
pengar till fritidsintressen.
Det samhällsekonomiska kretsloppet och det hushållsekonomiska
kretsloppet påverkas båda om det är hög- eller lågkonjunktur. Företag
producerar varor och tjänster och hushållen konsumerar dem, samtidigt som
hushållen är arbetskraft i företagen.
Nettolön = lön efter skatt
Disponibel inkomst = Lön efter skatt + Bidrag
Budget = en plan för ekonomin, inkomster och utgifter
Banker: uppgift
att låna ut eller spara pengar åt kunder. De kan sköta arv och husköp också.
Sparbanker = banker till för småsparare i första hand.
Föreningssparbanken
Affärsbanker = banker till för företag i första hand. Har
många småsparare idag. SEB, Handelsbanken.
Kooperativa banker = banker för medlemmar tex. Jordbrukare.
Föreningsbanken (finns inte längre.
Ränta = en avgift
man betalar till banken för att få låna pengar eller det banken betalar för att
man satt in pengar hos dem.
Olika typer av ägande
av företag:
·
Privatägda: små företag, aktiebolag,
multinationella företag
·
Offentliga: statliga, kommunala, landstingsägda
·
Kooperativt: ägs av flera medlemmar
Fri konkurrens = många företag tillverkar samma sak och
konkurrerar med pris och kvalité
Oligopol = ett fåtal företag dominerar marknaden, begränsad
konkurrens
Monopol = ett företag dominerar en bransch och sätter alla
priser
Skattesystemets
uppbyggnad i Sverige:
Mål: Omfördelning av pengar mellan:
·
Människor: Från rika till fattiga genom t.ex.
bidrag som barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag.
·
Andra tider i livet: Från yrkesverksamålder till
barndom resp. pension.
Skattesystemet:
Bruttoinkomst minus skatter ger nettoinkomst.
Skatter:
·
Skatt till landstinget går t.ex. till sjukvård.
·
Skatt till kommunen går t.ex. Till skolor.
·
Statlig skatt för höginkomsttagare betalar de
som tjänar över ca 36 000 kr/månad.
Kommunalskatt: ca 29-37 % som alla löntagare betalar.
Statlig skatt betalar endast höginkomsttagare.
Arbetsgivaren betalar dessutom ca 32% ytterligare i en
avgift som heter sociala avgifter (tidigare kallat arbetsgivaravgifter). Om man
har en anställd som tjänare 10 000 kr/månad kostar det arbetsgivaren
13 200 kr att ha den personen anställd.
Hur vet man att man
betalat rätt skatt?
Varje år deklarerar man i maj och anger:
·
Lön
·
Skatt
·
Räntor
·
Avdrag
Utifrån detta räknas den slutliga skatten ut och man får
tillbaka skatt om man betalat för mycket (överskjutande skatt) eller får betala
in extra om man betalat in för lite (s.k. kvarskatt).
Pengar och fördelning
Hur kan man mäta om ett land är rikt eller fattigt?
Man kan dela in länder i:
·
I-länder (industriländer) dvs. rika länder,
produktionen kommer mest från industrier. T.ex. Sverige och USA.
·
U-länder (utvecklingsländer) dvs. fattiga
länder, produktionen kommer mest från jordbruket. T.ex. Tanzania, Vietnam.
BNP: Man kan
också mäta ett lands produktion med termen BNP/capita dvs. BNP per person. BNP
betyder Bruttonationalprodukt och det
innebär värdet av alla varor och tjänster som ett land producerar under ett års
tid. Svagheter med BNP-begreppet är att det säger inget om fördelningen av
rikedom i landet eller om många saker produceras svart, brottslighet eller
smuggling.
Fördelning av pengar
i Sverige:
Tre inkomstgrupper:
·
Höginkomsttagare
·
Medelinkomsttagare
·
Låginkomsttagare
Hur
har barn det i Sverige/världen?
Sverige är ett rikt land, alla länder
är inte rika, många är fattiga och har otillräckliga resurser.
Vad leder det till? Ojämlikhet i
världen. Barn har väldigt olika förutsättningar att klara sig bra i vuxenlivet.
Ju mer ojämlikt, ju större skillnader i framtiden också.
Orsaker
och konsekvenser till välstånd: Fred under lång tid, rikedom, många
har det bra, bra klimat, få naturkatastrofer, fd kolonialstat, utbildningsnivån
är hög, demokrati osv.
Orsaker
och konsekvenser till fattigdom: Krig, fattigdom sedan gammalt, många
har det dåligt, när befolkningen ökar, ökar också antalet fattiga människor,
sämre klimat, många naturkatastrofer, kolonialismen fd koloni, låg
utbildningsnivå, diktatur osv.
Konjunktur = Det
ekonomiska läget.
Högkonjunktur =
”goda tider”
Arbetslösheten sjunker. Löner och priser stiger. Det säljs
mycket varor. Det leder till inflation.
Löner stiger, priser stiger, det ger inflation + dålig export + arbetslöshet
gör att folk köper mindre. Det leder till lågkonjunktur.
Lågkonjunktur =
”dålig tider”
Företag går dåligt. Vinsterna sjunker. Arbetslösheten
stiger. Om lågkonjunkturen är riktigt låg kallas den för depression.
