Förhör på Stormaktstiden

Stormakttiden: 1611-1718:

Epoken har fått sitt namn eftersom Sverige var som störst under den här tiden (1658-1660). Sverige var också framgångsrikt i flera stora krig.

Kungar och drottning: Gustav II Adolf (den andre), Kristina, Karl X Gustav (den tionde), Karl XI (den elfte) och Karl XII (den tolfte).

Förändringar i Sverige under Stormaktstiden:

·        Riksdagen samlades oftare och den fick stifta lagar.

·        Kungen delade makten med rådet som hade fyra medlemmar. Den som ledde rådet var rikskanslern t.ex. Axel Oxenstierna som styrde Sverige innan Kristina blivit myndig.

·        Sverige delades in i län och fogdarna ersattes av landshövdingar. Domstolar började användas till rättegångar och ersatte det gamla tinget.

·        Många nya städer grundas t.ex. Göteborg och Eskilstuna.

·        Många människor från andra länder flyttade till Sverige t.ex. valloner och holländare, men även många ryska krigsfångar kom till Sverige i samband med krig.

·        Prästen skrev upp alla människor i kyrkböcker, så man hade bättre kontroll på vilka människor som levde i Sverige, när de var födda och när de dog.

Arv från Stormaktstiden:

·        Gustav Adolf dagen firas till minne av Gustav II Adolfs död 6 november 1632.

·        Vi har många historiska källor bevarade från stormaktstiden t.ex. kyrkböcker, dagböcker, hus och vrak.

·        Regelskeppet Vasa sjönk 1628 och bärgades 1961. Det förvaras sedan 1990 på Vasamuseet som har många besökare.

·        Namn på olika platser kommer från den här tiden, t.ex. Karlskrona efter Karl XI.

·        Karl XII tog med sig kaffedrickande från Turkiet.

Trettioåriga kriget 1618-1648: Sverige deltog under de sista 18 åren i det trettioåriga kriget. Kriget handlade om vilken sorts kristendom det skulle vara i Tyskland. Gustav II Adolf var övertygad protestant och därför hjälpte Sverige de protestantiska delarna av Tyskland. I freden efter kriget fick Sverige flera områden i norra Tyskland.

Kristina: Kristina uppfostrades som en pojke och ärvde tronen när hennes pappa Gustav II Adolf dödats under 30-åriga kriget. Hon var bara sex år och landet styrdes av Axel Oxen­stierna tills Kristina blivit 18 år. Kristina tröttade på att regera efter tio år, ville inte gifta sig och skaffa barn. Hon var också intresserad av katolska kyrkan och det var inte lämpligt i det protestantiska Sverige. Kristina bestämde sig därför att abdikera dvs. avgå och hon blev katolik efter att hon avgått. Kristinas kusin blev ny kung, Karl X Gustav.

Tåget över Bält, Skånska kriget och snapphanarna: En av de största militär bedrifter i svensk historia är när Karl X Gustav i januari 1658 vandrade med sin armé över Bält i Danmark (det är två sund). Vintern var ovanligt kall och havet frös till is. Några kompanier gick ner sig genom isen och dog, men de flesta svenska soldater tog sig över och Sverige tvingade Danmark till en hård fred där man bl.a. tog Skåne och Blekinge. När Sverige erövrat Skåne 1658 protesterade många människor. Beväpnade bönder som gjorde uppror mot svenskarna kallades snapphanar. På 1670-talet blev det ett långt och våldsamt krig när Danmark försökte ta tillbaka Skåne. Människorna led mycket och svenskarna hämnades hårt mot snapphanarna. När kriget slutade upphörde folk att vara snapphanar och människorna i Skåne försvenskades långsamt genom att man var tvungen att lära sig svenska.

Häxprocessrna: Under en period i slutet på 1600-talet spreds rädslan för häxor i Sverige. Många kvinnor anklagades för häxeri, dömdes till döden och avrättades. I rättegångarna användes många barn som vittnen. Deras vittnesmål har man senare upptäckt vara falska. Nästan 300 människor avrättades under en tjugoårsperiod (även en del män).

Det stora nordiska kriget och Karl XII: Under Karl XII:s styre var Sverige indraget i ett långvarigt krig mot både Danmark, Polen och Ryssland. I början gick det bra för Sverige och man vann bl.a. Slaget vid Narva. Senare gick det sämre och Sverige förlorade stort i Slaget vid Poltava. Karl XII levde i Turkiet under en del år innan han återvände till Sverige en kort period. Han började ett nytt krig mot Danmark/Norge och sköts i Norge 1718.

Östersjön: Östersjön var väldigt viktig under både Vasatiden och Stormaktstiden t.ex. tullinkomsterna fick stor betydelse för både Sverige och Danmark. Handeln med olika länder var viktig och Sverige hade stora områden på andra sidan Östersjön.

Hur var det för vanliga människor under Stormaktstiden?

·        De allra flesta svenskar bodde på landet och var bönder precis som på Vasatiden. En del människor bodde i städerna och var borgare dvs. köpmän och hantverkare. Några få var rika adelsmän och präster. Bönderna jobbade hårt med jordbruk, skogsbruk och i gruvor. Religionen var mycket viktig, protestantismen hade blivit djupt rotad hos svenskarna. Alla människor gick i kyrkan varje söndag.

·        Kyrkan fortsatte att användas till information som på Vasatiden. Prästen var också ansvarig för att människorna lärde sig läsa och att de hade tillräckliga kunskaper om kristendomen.

·        Soldater: Var tionde man blev utskriven som soldat under början av stormaktstiden. I slutet av stormaktstiden delades Sverige in i olika områden och varje område var ansvarigt för att förse en soldat och hans familj med ett soldattorp. I händelse av krig hade landet många soldater som var redo.

·        Många svenskar dog i andra länder i samband med krig eller som krigsfångar. De flesta stupade inte på slagfältet utan dog av sjukdomar som var vanliga i arméns läger.

Stormaktstiden slut: Då Karl XII stupade 1718 vid Fredriksstens fästning i Norge räknar man som stormaktstidens slut.