Förhör på Stormaktstiden

Stormakttiden: 1611-1718:

Epoken har fått sitt namn eftersom Sverige var som störst under den här tiden (1658-1660). Sverige var också framgångsrikt i flera stora krig.

Kungar och drottning: Gustav II Adolf (den andre), Kristina, Karl X Gustav (den tionde), Karl XI (den elfte) och Karl XII (den tolfte).

Förändringar i Sverige under Stormaktstiden:

·        Riksdagen samlades oftare och den fick stifta lagar.

·        Kungen delade makten med rådet som hade fyra medlemmar. Den som ledde rådet var rikskanslern t.ex. Axel Oxenstierna som styrde Sverige innan Kristina blivit myndig.

·        Sverige delades in i län och fogdarna ersattes av landshövdingar. Domstolar började användas till rättegångar och ersatte det gamla tinget.

·        Många nya städer grundas t.ex. Göteborg och Eskilstuna.

·        Många människor från andra länder flyttade till Sverige t.ex. valloner och holländare, men även många ryska krigsfångar kom till Sverige i samband med krig.

·        Prästen skrev upp alla människor i kyrkböcker, så man hade bättre kontroll på vilka människor som levde i Sverige, när de var födda och när de dog.

Arv från Stormaktstiden:

·        Gustav Adolf dagen firas till minne av Gustav II Adolfs död 6 november 1632.

·        Vi har många historiska källor bevarade från stormaktstiden t.ex. kyrkböcker, dagböcker, hus och vrak.

·        Regelskeppet Vasa sjönk 1628 och bärgades 1961. Det förvaras sedan 1990 på Vasamuseet som har många besökare.

·        Namn på olika platser kommer från den här tiden, t.ex. Karlskrona efter Karl XI.

·        Karl XII tog med sig kaffedrickande från Turkiet.

Trettioåriga kriget 1618-1648: Sverige deltog under de sista 18 åren i det trettioåriga kriget. Kriget handlade om vilken sorts kristendom det skulle vara i Tyskland. Gustav II Adolf var övertygad protestant och därför hjälpte Sverige de protestantiska delarna av Tyskland. I freden efter kriget fick Sverige flera områden i norra Tyskland.

Kristina: Kristina uppfostrades som en pojke och ärvde tronen när hennes pappa Gustav II Adolf dödats under 30-åriga kriget. Hon var bara sex år och landet styrdes av Axel Oxen­stierna tills Kristina blivit 18 år. Kristina tröttade på att regera efter tio år, ville inte gifta sig och skaffa barn. Hon var också intresserad av katolska kyrkan och det var inte lämpligt i det protestantiska Sverige. Kristina bestämde sig därför att abdikera dvs. avgå och hon blev katolik efter att hon avgått. Kristinas kusin blev ny kung, Karl X Gustav.

Tåget över Bält, Skånska kriget och snapphanarna: En av de största militär bedrifter i svensk historia är när Karl X Gustav i januari 1658 vandrade med sin armé över Bält i Danmark (det är två sund). Vintern var ovanligt kall och havet frös till is. Några kompanier gick ner sig genom isen och dog, men de flesta svenska soldater tog sig över och Sverige tvingade Danmark till en hård fred där man bl.a. tog Skåne och Blekinge. När Sverige erövrat Skåne 1658 protesterade många människor. Beväpnade bönder som gjorde uppror mot svenskarna kallades snapphanar. På 1670-talet blev det ett långt och våldsamt krig när Danmark försökte ta tillbaka Skåne. Människorna led mycket och svenskarna hämnades hårt mot snapphanarna. När kriget slutade upphörde folk att vara snapphanar och människorna i Skåne försvenskades långsamt genom att man var tvungen att lära sig svenska.

Häxprocessrna: Under en period i slutet på 1600-talet spreds rädslan för häxor i Sverige. Många kvinnor anklagades för häxeri, dömdes till döden och avrättades. I rättegångarna användes många barn som vittnen. Deras vittnesmål har man senare upptäckt vara falska. Nästan 300 människor avrättades under en tjugoårsperiod (även en del män).

Det stora nordiska kriget och Karl XII: Under Karl XII:s styre var Sverige indraget i ett långvarigt krig mot både Danmark, Polen och Ryssland. I början gick det bra för Sverige och man vann bl.a. Slaget vid Narva. Senare gick det sämre och Sverige förlorade stort i Slaget vid Poltava. Karl XII levde i Turkiet under en del år innan han återvände till Sverige en kort period. Han började ett nytt krig mot Danmark/Norge och sköts i Norge 1718.

Östersjön: Östersjön var väldigt viktig under både Vasatiden och Stormaktstiden t.ex. tullinkomsterna fick stor betydelse för både Sverige och Danmark. Handeln med olika länder var viktig och Sverige hade stora områden på andra sidan Östersjön.

Hur var det för vanliga människor under Stormaktstiden?

·        De allra flesta svenskar bodde på landet och var bönder precis som på Vasatiden. En del människor bodde i städerna och var borgare dvs. köpmän och hantverkare. Några få var rika adelsmän och präster. Bönderna jobbade hårt med jordbruk, skogsbruk och i gruvor. Religionen var mycket viktig, protestantismen hade blivit djupt rotad hos svenskarna. Alla människor gick i kyrkan varje söndag.

·        Kyrkan fortsatte att användas till information som på Vasatiden. Prästen var också ansvarig för att människorna lärde sig läsa och att de hade tillräckliga kunskaper om kristendomen.

·        Soldater: Var tionde man blev utskriven som soldat under början av stormaktstiden. I slutet av stormaktstiden delades Sverige in i olika områden och varje område var ansvarigt för att förse en soldat och hans familj med ett soldattorp. I händelse av krig hade landet många soldater som var redo.

·        Många svenskar dog i andra länder i samband med krig eller som krigsfångar. De flesta stupade inte på slagfältet utan dog av sjukdomar som var vanliga i arméns läger.

Stormaktstiden slut: Då Karl XII stupade 1718 vid Fredriksstens fästning i Norge räknar man som stormaktstidens slut.

Instuderingsfrågor till fredag 31/1

·         Vilka nya världsdelar eller länder upptäcktes?

·         Hur märktes upptäcktsfärderna i hamnstäderna?

·         Vilka varor från andra delar av världen var européerna intresserade av?

·         Vilka länder tävlade om att hitta sjövägen till Indien?

·         Vilka nya grödor tog man med sig från Amerika till Europa?

·         Många indianer dog efter erövringen, varför?

·         Vad var conquistadorerna?

·         Vilka stora indianriken fanns i Amerika vid den här tiden?

·         Vilka nya uppfinningar fick betydelse för sjöresorna?

·         Vem upptäckte sjövägen till Indien?

·         Varför var det viktigt att hitta sjövägen till Indien?

·         Vad var en koloni?

·         Vem gjorde den första världsomseglingen?

·         Vad var Ostindiska kompaniet?

·         Vilka varor efterfrågades från ”Ostindien” dvs. Kina och Indien?

·         När startade det Ostindiska kompaniet i Sverige?

·         Varför var silver viktigt?

Historieförhör till på fredag 31/1

Geografiska upptäckter och erövringar:

Nya världsdelar och länder upptäcks och utforskas, t.ex.:                      

·        Afrika

·        Amerika

·        Indien

Få européer märkte den nya tiden eftersom de flesta levde på landet. Mest märktes förändringarna i hamnstäderna.

• Fartyg
• Nya varor (kryddor, tyger, kaffe, tobak)
• Slavar

Det blev större skillnader mellan rika och fattiga.

Upptäcktsresorna

Européerna ville handla varor från andra länder.

• Kryddor (peppar, muskot, kardemumma, kanel osv.) från Indien.
• Silke (till siden) från Kina, via den s.k. Sidenvägen.
• Guld från Afrika.

Kryddhandeln sköttes av många arabiska handelsmän och de blev mycket dyra pga. alla tullar, när kryddorna fraktades genom olika länder. Handelsmännen blev oerhört rika och fler ville handla med t.ex. kryddor. Turkarna stängde handelsvägen till Indien och då ville man söka sig vattenvägen istället. Det satte fart på sjöresorna.

Det var två länder Spanien och Portugal som tävlade med varandra om att komma först till Indien. Dessa länder hade bra segelmöjligheter med sin Atlantkust, de hade ett bra handelsutbyte med arabiska handelsmän i norra Afrika och de hade en bra sjöfart. Deras fartyg kallades för karaveller.

• Henrik Sjöfararen: portugisisk prins som utrustade och bekostade seglatser utefter efter Afrikas kust. Han sökte efter t.ex. guld. Han namngav områden i Afrika som Guldkusten, Slavkusten och Elfenbenskusten.
• Bartolomeu Diaz: portugisisk sjöfarare som kom till Afrikas sydspets 1488, men besättningen tvingade honom att vända.
• Christoffer Columbus: italienare som utrustades av det spanska kungaparet Ferdinand och Isabella, för att hitta sjövägen till Indien genom att resa västerut. Columbus trodde nämligen att jorden var rund. Han kom 1492 till en ö som han trodde hörde till Indien. Han kallade invånarna för indianer och området kallas fortfarande för Västindien (trots att det ligger i Amerika). Columbus tog med sin tobak till Europa.
• Vasco da Gama: portugis som sökte efter sjövägen till Indien. 1498 kom han till staden Calicut i Indien genom att segla runt Afrika och över Indiska oceanen.
• Ferdinand Magellan: portugis som 1519-1522 ledde den första världsomseglingen. Han hade blivit oense med den portugisiske kungen och utrustades då av den spanske kungen. Han seglade med fem skepp söder om Sydamerika, tvärs över Stilla Havet och men blev dödad på Filipinerna. Ett av fartygen återvände tillbaka till Spanien.

 

Conquistadorerna:

De spanjorer som reste till Amerika för att erövra nya områden kallas conquistadorer, det betyder erövrarare.

Indianriken som erövrades:

• Aztekerriket i Mexico av Cortés.
• Inkariket i Peru av Pizarro.

 

Erövringarna gjorde att många indianer dog av olika orsaker:

• Sjukdomar (smittkoppor som man inte hade något immunförsvar emot)
• Dödades av conquistadorerna
• Slavarbete
• Svält eller undernäring då spanjorernas djur betade ner indianernas majsfält.

 

När det inte fanns så många indianer kvar att jobba på conquistadoernas plantager började man hämta svarta slavar från Afrika. Slavhandel blev mycket viktig, samtidigt som Afrikas invånarantal minskade.

Grödor vi har fått från indianerna:

• Potatis
• Majs
• Bönor
• Jordnötter
• Kakao
• Tobak

 

Kolonialismen:

De områden som befolkades av spanjorer och portugiser i Amerika, Asien och Afrika kom att kallas kolonier. Det var en typ av lydländer som styrdes från Spanien eller Portugal. Kolonierna plundrades på sina rikedomar. Dessa satte fart på kolonialismen när fler länder i Europa skaffade sig kolonier t.ex. Nederländerna (Indonesien) och Storbritannien (Indien).

Svenska kolonier: Nya Sverige (nuvarande Delaware i USA) och S:t Bartolomé i Västindien.

Ostindiska kompaniet: 1731 grundades ett bolag med ensamrätt på handel öster om Godahoppsudden.

Fartyg lastades med järn i Göteborg. I spanska Cadiz byttes järnet mot silver. Resan fortsatte mot Kina i ca 1 år. I Kina byttes silvret mot t.ex. sidan, te och porslin. Man seglade hem och kom till Sverige ca 2 år efter att man avrest.

Man gjorde stora vinster på resorna trots svårigheter som dåligt väder, vatten- och mattillgången under resan, pirater och sjukdomar.