torsdag 26 september 2013

Läxförhör på Sydamerika

Det sista förhöret på namngeografi är Sydamerika. Vi har det på tisdag 1 oktober.

torsdag 19 september 2013

Redovisning av grupparbeten

Redovisning av grupparbeten startar måndag 30 september. Glöm inte att förbereda dig till dess. Lycka till!

onsdag 18 september 2013

Läxförhör om Nordamerika

Det är dags för förhör på Nordamerika tisdag 24/9.

Instuderingsfrågor om första världskriget

· Många europeiska länder hade kolonier i…

· Vilka var maktförbunden i Europa innan första världskriget?

· Vilka länder var med i Trippelalliansen?

· Vilka länder var med i Trippelententen?

· Varför bildades dessa maktförbund?

· Kriget 1871 hade betydelse för första världskrigets utbrott, varför?

· Under slutet av 1800-talet växte en politisk rörelse (inte organisation) i Europa.

· Vilken rörelse var det?

· Varför blev rörelsen en orsak till kriget?

· Vad var ”den väpnade fredens tid”?

· Varför fanns det motsättningar mellan Ryssland och Österrike-Ungern?

· Vilka motsättningar fanns det mellan Tyskland och Storbritannien?

· Vilka motsättningar fanns mellan Frankrike och Tyskland?

· Vilken var den utlösande faktorn till kriget?

· Vilken var den mest viktiga orsaken till kriget?

· Det användes nya vapen under Första världskriget. Ge tre exempel på dessa.

· Vilket av följande länder i Europa var inte ett nytt land efter Första Världskriget?

§ a. Tjeckoslovakien b. Jugoslavien c. Ryssland

· Tiden innan 1914 delade viktiga länder i Europa in sig i olika stormaktsförbund. Vilket förbund tillhörde följande länder: Storbritannien, Frankrike och Ryssland?

· Förklara följande begrepp: ”skotten i Sarajevo”.

Läxförhör på Livsmiljöer fredag 27/9

Att läsa på till förhöret:

Jordens inre krafter:

Jordklotet består av jordskorpa, mantel, yttre och inre kärna.

Mantel: Område mellan kärnan och manteln, består av delvis smälta bergarter.

Kärna: Det inre av jordklotet, består av en yttre och inre del. Temperaturen kan vara över 4000 grader. Består av smälta metaller. Är magnetisk.

Kontinentalplattor: Jordskorpan består av olika delar s.k. plattor. Dessa rör sig i förhållande till varandra pga. värmen från jordens inre.

Kontinentalförskjutning: Att jordskorpans plattor rör sig i förhållande till varandra.

Bergskedjeveckning: När två plattor krockar kan en bergskedja bildas.

Jordbävning (jordskalv): När två plattor rör sig i förhållande till varandra kan det bli rörelser i jordskorpan.

Seismograf: Instrument för att mäta rörelser i jordskorpan.

Tsunami: Våg som uppstår genom jordbävning eller vulkanutbrott på havets botten.

Vulkan: Eldsprutande berg.

Sköldvulkan: Låg, flack vulkan som sprider lättflytande lava (magma från jordens inre) över ett stort område, bildar en s.k. sköld.

Stratovulkan/kägelvulkan: Vulkan som har explosionsartade utbrott, sprider trögflytande lava i formen av en kon. Kan sprida rök, aska och pimpsten över ett stort område.

Pimpsten: Stelnad lava i form av sten.

Hot spot: Ett tunt område i jordskorpan där det ofta uppstår vulkaner.

Jordens yttre krafter:

Erosion: Nednötning av bergarter i jordskorpan.

Vattenerosion: Erosion orsakad av flytande vatten, t.ex. en flod som nöter ner strandkanten.

Glacialerosion: Erosion orsakad av glaciär eller inlandsis, t.ex. en slipad rundhäll.

Vinderosion: Erosion orsakad av vind t.ex. stenar som slipade släta i en öken.

Vittring: När jordytans bergarter vittrar spricker sönder.

Frostsprängning: När det rinner ner vatten i berggrunden som sedan fryser till is. När is bildas utvidgas den och spräcker berggrunden.

Solsprängning: När berggrunden i en öken spricker pga. stora temperaturförändringar mellan dag och natt. En uppvärmd sten som blir kall på natten spricker.

Kemisk vittring: När berggrund som består av kalksten spricker pga. att den utsätts för regn som innehåller små mängder kolsyra.

Bergarter:

Magmatiska bergarter: Bergarter som bildats av stelnad magma från en vulkan eller i jordens inre, t.ex. granit, diabas.

Sedimentära bergarter: Bergarter som bildas på botten av sjöar eller hav av material som faller ner från ytan, t.ex. sand bildar sandsten, lera bildar lerskiffer, skelettdelar från djur bildar kalksten. Sedimentära bergarter är ofta randiga till strukturen.

Metamorfa bergarter: Bergarter som är bildats av magmatiska eller sedimentära bergarter som omvandlats under hög värme eller högt tryck i jordens inre, t.ex. granit omvandlas till gnejs, kalksten omvandlas till marmor.

Urberg: Berggrund som bildats för mycket länge sedan. Är stabil och inte så påverkad av rörelser i jordskorpan. Berggrunden i Sverige kallas urberg.

Istiden:

Istid: Period då stora delar av jordskorpan täcks av inlandsis.

Morän: Jordart som är osorterad pga. att den består av material som varit infruset i isen. Vanlig i svenska skogar.

Flyttblock: Stor sten som brutits loss ur berggrund och frusit in i inlandsisen. Vid smältningen har den hamnat långt från sin ursprungsplats.

Isälv: Vid issmältningen bildades isälvar under isen och i dessa sorterades material i s.k. rullstensåsar.

Rullstensås: Ås bildad av en isälv vid issmältningen. Materialet i en rullstensås är sorterat i sand, grus, sten osv.

Rundhäll: En stor sten som slipats slät pga. att inlandsisen glidit över den.

Isräfflor: Märken i rundhällar efter stenar som skrapat i runhällen när isen gled över. Isräfflorna visar i vilken riktning som isen glidit.

Landhöjning: Att landskapet varit nedtryckt av inlandsisen, men sedan sakta höjt sig.

Högsta kustlinje: Ovanför högst kustlinjen har inte landskapet varit under vattenytan. Landskapet blir då opåverkat av issmältningen.

tisdag 10 september 2013

Instruktion till grupparbete

Instruktion till arbete om processer som förändrar natur- och kulturlandskapet:
Ni ska under några veckor arbeta med att göra planscher om olika processer. Dessa ska sedan redovisas muntligt inför klassen.
Arbetsgång:

1. Välj ämne: vulkanutbrott, istider, jordbävningar, erosion och bergarter.

2. Läs flera texter om ert ämne.

3. Gör en tankekarta om processen utifrån det ni läst.

4. Fördela vem i gruppen som ska skriva vad.

5. Skriv en handskriven kladd.

6. Rita bilder.

7. Renskriv på dator.

8. Öva.

9. Redovisa muntligt.

Att ha med:

· Planschen ska innehålla både bild (i första hand egenproducerade) och text. Se till att de kompletterar varandra. Ha gärna med bildtexter.

· Ni måste ha med faktakunskaper om den process som ni valt.

· Ni måste ha med vilka konsekvenser som er process har för både människor och natur.

· Geografiska begrepp som ni förklarar och visar att ni kan använda.

Planschen kommer att bedömas på följande:

· Kunskaper ni har med.

· Resonemang om geografiska processer.

· Konsekvenser för människor och natur.

· Hur ni använder geografiska begrepp.

Den muntliga redovisningen kommer att bedömas på om ni kan förmedla det som ni skrivit på planschen.

Lycka till!

Grupparbete om Första världskriget

Grupparbete om första världskriget:

Förklara tio valfria ord och begrepp kortfattat med egna ord. Välj bland orden nedan. Ex. Första världskriget = det första krig i världen som innefattade flera världsdelar och många olika länder. Pågick mellan 1914 och 1918.

Imperialism
Nationalism
Trippelalliansen
Trippelententen
Svarta handen
Den svarta veckan
Schlieffenplanen
Tvåfrontskrig
Skyttegravskrig
Marne
Somme
Verdun
Yprés
Tannenberg
Gallipoli
Zeppelinare
Versaillesfreden
Nationernas förbund

Förklara en krigshändelse utförligt med egna ord. Ni ska ta med bakgrunden, själva händelsen och vilka konsekvenser den fick.
Granska texter: Läs två olika texter om samma sak. Vilken text beskriver bäst? Vilken text är mest trovärdig? Hittar ni något som skiljer texterna åt? Finns det samma förklaringar, samma orsaker i texterna eller skildrar man samma händelser men tar fram andra orsaker till dessa?
Argumentera för vilken ni tycker var den viktigaste orsaken till första världskriget. Motivera noga ert svar.
Vilka konsekvenser fick kriget? Vad hade hänt om kriget slutat på ett annat sätt? Reflektera kring vilka konsekvenser som kriget fick. Försök dra slutsatser utifrån det ni lärt er om första världskriget.

Lycka till!

Att läsa på om Första världskriget

Världskrigens tid:

Världskrigens tid: 1914-1945

Första världskriget 1914-1919

Mellankrigstiden 1919-1939

Andra världskriget 1939-1945

Första Världskriget:

Varför startade Första Världskriget?

Europa var som en kruttunna som väntade på att tändas.

Orsaker:

1. Nationalismen växte under 1800-talets slut (nationalism= rörelse för att ena ett folk till ett land). Slagord var: ett språk, ett folk, ett land. Ex. området på Balkan.

2. Imperialismen: Europeiska länder hade kolonier i Asien och Afrika. Tävlan mellan kolonialmakterna (de tävlade om att få flest kolonier mm.).

3. Fredsrörelsen i slutet av 1800-talet hade ersatts av en längtan efter krig som lösningen på problemen i Europa (det hade varit fred mellan 1871-1914). Upprustning under en tid som kallas: ”den väpnade fredens tid”.

4. Maktförbund i Europa

Trippelalliansen Tyskland

(centralmakterna) Österrike-Ungern

Italien

Trippelententen Storbritannien

(de allierade) Frankrike

Ryssland

Maktförbunden bildades för att länderna skulle stärka sin egen ställning och ha mäktiga allierade.

5. Motsättningar mellan: Frankrike och Tyskland: Frankrike hade sackat efter Tyskland inom industrin. Man hade även förlorat kriget 1871 då Tyskland tagit landskapen Alsace och Lorraine. Frankrike rustade sin krigsmakt och krävde revansch.

6. Motsättningar mellan: Tyskland och Storbritannien: Brittiska industrin hade passerats av Tyskland (och USA). Britterna kände sig hotade av de tyska kolonier och var rädda för att förlora makten över världshandeln som de tidigare hade kontrollerat.

7. Motsättningar mellan: Ryssland och Österrike-Ungern: De var rivaler på Balkan. Vid Turkiets fall hade småländer bildats på Balkan ex. Serbien. Bosnien erövrades av Österrike-Ungern. Serbien tyckte att Bosnien skulle tillhöra dem och stöddes i sin kamp av Ryssland.

Den utlösande faktorn blev: Skotten i Sarajevo.

Krigsutbrottet:

A. Skotten i Sarajevo 28 juni 1914: Österrikiske tronföljaren Frans Ferdinand och hans fru blir skjutna i Bosniens huvudstad Sarajevo av Gavrilo Princip från organisationen Svarta handen som stöds av Serbien.

B. Österrike-Ungern kräver att Serbien ska ingripa mot serbiska nationalister. Serbien avvisar kravet men stöds av Ryssland.

”Den svarta veckan”

C. 28/7 Österrike-Ungern förklarar krig mot Serbien.

D. Ryssland stöder Serbien. Tyskland stöder Österrike-Ungern.

E. Övriga länder (Storbritannien, Frankrike) kommer med krigsförklaringar. Den 3/8 är många av Europas länder i krig.

Krigsförloppet

I. Tysklands plan den s.k. Schliffenplanen var: Att snabbt slå till mot Frankrike innan man angrep Ryssland. Men planen misslyckades. Tyskarna stoppades vid floden Marne av fransmännen. Det blev ett skyttegravskrig. I tre år låg tyska soldater och fransk-brittiska soldater i skyttegravar. Oerhört många blev sjuka och skadade. ”På västfronten intet nytt”

II. 1915 Italien byter sida i kriget till ententen.

III. 1917 USA går med i kriget pga. torpederade båtar ex. brittisk båten Lusitania som hade många amerikaner ombord.

IV. 1918 Ryssland sluter fred med Tyskland pga. revolution i landet och störtad tsar.

V. Nov. 1918 vapenstillestånd. Tyskland säger sig besegrade.

VI. Nya vapen i kriget: Flyget: tyska luftskepp bombade London, flygplan för spaning men även till luftstrider. Stridsvagnarna: användes under slaget vid Somme, de bröt skyttegravskriget. Stridsgas: tyskarna användes den mot fransmännen vid Yprés 1915 (klorgas och senapsgas). U-båtar: tyskt ubåtskrig mot de allierade 1917.

VII. Kända slag i kriget:

Västfronten: Marne 1914, Somme 1916, Verdun 1916 (500 000 dog eller skadades).

Östfronten: Tannenberg 1915 (ryssarna besegrades av tyskarna).

Övrigt: Gallipoli: Allierade soldater från bl.a. Australien förlorade mot Turkiet. Nordafrikanska strider också.

Krigsslutet och Versaillesfreden:

a. Vapenstillestånd i nov. 1918.

b. Fredsförhandlingar leder till Versaillesfreden juni 1919.

c. Hårda fredsvillkor för Tyskland:

Tyskland ska lämna tillbaka Alsace och Lorraine till Frankrike.
Gränsområdet till Frankrike (Rhenlandet) ska vara en avmilitariserad zon. Inga tyska trupper får vistas i den.
Tyskland fick avstå alla sina kolonier.
Tyskland fick nedrusta armén och ha: max 100 000 soldater, en liten flotta, inga flygplan, u-båtar eller stridsvagnar.
Tyskland skulle betala ett stort krigsskadestånd till Frankrike.
Tyskland skulle förklara sig skyldiga till kriget.

d. Nationernas förbund (NF) bildas för att bevara freden.

e. Nya länder i Europa bildas:

Österrike

Österrike-Ungern Ungern

Tjeckoslovakien

Jugoslavien

Tyskland Tyskland

Polen

Ryssland (Sovjetunionen) Estland, Lettland, Litauen

Finland

Storbritannien Irland

Danmark Island

Jenny på Tegelviken