Ekonomi:
Ordet ekonomi betyder hushållning, dvs. balans mellan
inkomster och utgifter t.ex. i en budget som är att bokföra sina inkomster och
utgifter. Man kan inte gå back dvs. gör av med mer pengar än man har, dessutom
är det bra att få lite pengar över varje månad till sparande.
Det
samhällsekonomiska kretsloppet
Offentlig sektor Skatt Företag
Bidrag
Skatt Löner
Bidrag och annan service Betalning
av företagen varor och tjänster
(ex. utbildning, vägarbeten, sjukvård)
Hushåll
Budget: balans i ekonomin. Görs både i hushåll, offentlig
sektor och i företag. Vilka pengar ska gå till räkningar, boende? Hur mycket
ska sparas? osv.
Det
hushållsekonomiska kretsloppet:
Offentlig sektor Skatt Företag
Bidrag
Skatt Löner
Bidrag och annan service Betalning
av företagen varor och tjänster
(ex. utbildning, vägarbeten, sjukvård)
Hushåll
Hushåll = ”vi” dvs.
den privata sektorn.
Bruttolön
= lön innan skatt
Inkomster genom 1. Lön
Nettolön
= Lön efter skatt (skatt ca 30%)
2.
Bidrag (t.ex. från offentlig sektor, barnbidrag)
Nettolön + Bidrag = Disponibel inkomst.
Ex. på utgifter i ett hushåll: telefon, mat, kläder, bensin,
fordonsskatt, el, försäkringar, vatten, huslån, hyra, avbetalning på skulder,
pengar till fritidsintressen.
Högkonjunktur och
Lågkonjunktur
Högkonjunktur = mer inkomst än utgifter ger vinst.
Lågkonjunktur = mer utgifter än
inkomster ger förlust.
Det samhällsekonomiska kretsloppet och det hushållsekonomiska
kretsloppet påverkas båda om det är hög- eller lågkonjunktur. Företag
producerar varor och tjänster och hushållen konsumerar dem, samtidigt som
hushållen är arbetskraft i företagen.
Högkonjunktur:
·
Vinst (högkonjunktur) leder till att
arbetslösheten minskar.
·
Fler människor får lön.
·
Mer inkomstskatt betalas till den offentliga sektorn.
·
Vid färre sjukskrivningar betalas mindre bidrag
ut.
·
Ökad nyföretagsamhet.
·
Allt detta leder till ökad välfärd ”gott liv”,
människor får det tryggare och bättre i samhället.
Lågkonjunktur:
Förlust (lågkonjunktur)
·
Ökad arbetslöshet.
·
Ökat antal sjukskrivningar.
·
Minskad nyföretagsamhet pga. minskad efterfrågan
på varor och tjänster.
Två lösningar på
problem med lågkonjunktur:
1). Minska utgifterna: skära ner de bidrag och sociala
tjänster som den offentliga sektorn är ansvarig för, ex. skola och vård.
2). Öka inkomsterna: höja inkomstskatten för företag och
hushåll.
Inflation =
minskat penningvärde. Pengarnas värde blir mindre. Du kan köpa mindre saker för
samma mängd pengar.
Pengar och fördelning
Hur kan man mäta om ett land är rikt eller fattigt?
Man kan dela in länder i :
·
I-länder (industriländer) dvs. rika länder,
produktionen kommer mest från industrier. T.ex. Sverige och USA.
·
U-länder (utvecklingsländer) dvs. fattiga länder,
produktionen kommer mest från jordbruket. T.ex. Tanzania, Vietnam.
BNP: Man kan
också mäta ett lands produktion med termen BNP/capita dvs. BNP per person. BNP
betyder Bruttonationalprodukt och det
innebär värdet av alla varor och tjänster som ett land producerar under ett års
tid. Svagheter med BNP-begreppet är att det säger inget om fördelningen av
rikedom i landet eller om många saker produceras svart, brottslighet eller
smuggling.
Fördelning av pengar
i Sverige:
Tre inkomstgrupper:
·
Höginkomsttagare
·
Medelinkomsttagare
·
Låginkomsttagare
Skattesystemets
uppbyggnad i Sverige:
Mål: Omfördelning av pengar mellan:
·
Människor: Från rika till fattiga genom t.ex.
bidrag som barnbidrag, bostadsbidrag, socialbidrag.
·
Andra tider i livet: Från yrkesverksamålder till
barndom resp. pension.
Skattesystemet:
Bruttoinkomst minus skatter ger nettoinkomst.
Skatter:
·
Landstingsskatt som går t.ex. till sjukvård.
·
Kommunalskatt som går t.ex. Till skolor.
·
Statlig skatt för höginkomsttagare betalar de
som tjänar över ca 32 000 kr/månad.
Arbetsgivaren betalar dessutom ca 32% ytterligare i en
avgift som heter sociala avgifter (tidigare kallat arbetsgivaravgifter). Om man
har en anställd som tjänare 10 000 kr/månad kostar det arbetsgivaren
13 200 kr att ha den personen anställd.
Hur vet man att man
betalat rätt skatt?
Varje år deklarerar man i maj och anger:
·
Lön
·
Skatt
·
Räntor
·
Avdrag
Utifrån detta räknas den slutliga skatten ut och man får
tillbaka skatt om man betalat för mycket (överskjutande skatt) eller får betala
in extra om man betalat in för lite (s.k. kvarskatt).
Banksystemet:
·
Affärsbanker: vänder sig i första hand till
företag, men har även en del privatkunder t.ex. SEB, Handelsbanken.
·
Sparbanker: Vänder sig i första hand till
privatkunder, t.ex. Swedbank (fd. Sparbanken).
·
Kooperativa banker: medlemsägda banker, det
finns ingen stor sådan bank kvar i Sverige.
Banker tar ut ränta och betalar ut ränta:
Utlåningsränta: ex. 5% på pengar som man lånar av banken.
Inlåningsränta: ex. 3% på pengar man sätter in på banken.
Skillnaden mellan räntesatserna (5%-3%=2%) ska räcka till
bankens löner, hyra, vinst osv.
Olika typer av ägande
av företag:
·
Privatägda: små företag, aktiebolag,
multinationella företag
·
Offentliga: statliga, kommunala, landstingsägda
·
Kooperativt: ägs av flera medlemmar
Fri konkurrens = många företag tillverkar samma sak och
konkurrerar med pris och kvalité
Oligopol = ett fåtal företag dominerar marknaden, begränsad
konkurrens
Monopol = ett företag dominerar en bransch och sätter alla
priser
Multinationella företag: ett företag som finns och verkar i
flera olika länder.
EU
Ekonomisk samarbetsorganisation bildad som en tullunion.
Tull = avgift på varor som man köper från ett annat land.
Tullunion = ett område med länder där man inte ha någon tull
mellan länderna, men mot andra länder som inte är med i tullunionen.
EU har utvidgats med fler samarbetsområden som t.ex.
EMU-samarbetet med en gemensam valuta, Euro, Schengenavtalet med fri rörlighet
för människor mellan olika EU-länder.
Produktionsfaktorer:
- Arbetskraft
- Realkapital
- Material
- ”know how”
För att starta företag behövs en idé och ett kapital.
Olika typer av ägande
av företag:
Privatägda: små företag, aktiebolag, multinationella företag
Offentliga: statliga, kommunala, landstingsägda
Kooperativt: ägs av flera medlemmar
Fri konkurrens = många företag tillverkar samma sak och
konkurrerar med pris och kvalité
Oligopol = ett fåtal företag dominerar marknaden, begränsad
konkurrens
Monopol = ett företag dominerar en bransch och sätter alla
priser
Inkomster för
företag: Pengar av försäljning av varor och tjänster och ev. bidrag.
Kostnader för ett
företag: Inköp för produktion (material). Utgifter för företag: löner och
arbetsgivaravgifter. Räntor och avskrivning av lån. Driftskostnader.
Det som återstår är vinsten som delas upp i skatt, sparande
och utdelning på aktier. Det som återstår efter inköpt material till
tillverkning kallas förädlingsvärdet, ca 40 %.
Arbetsgivaravgiften, ca 32 %. Betalas förutom lönen av
arbetsgivaren som en skatt för att ha anställda.
Marknaden = Där
de som vill sälja varor och de som vill köpa varor möts. Priset är det köparen vill
betala (Efterfrågan) och det säljaren vill sälja för (Utbud). Efterfrågan och
utbud bestämmer priset. Där efterfrågekurvan och utbudskurvan möts blir
jämviktspriset.
Inflation =
priser och löner stiger medan pengarnas värde sjunker.
Orsaker till inflation: Importvaror ökar i pris det leder
till att alla vill ha höjda löner. För den höjda lönen köper man mer varor. Det
leder till ökad efterfrågan som leder till höjda priser osv. osv. Varför är inflation farligt? Det leder till
stor arbetslöshet dvs. få köpare. Det leder till höjda priser. Företagen får
sälja väldigt lite, de får till slut avskeda folk osv. Åtgärder mot inflation =
Devalvering, prisstopp, lönestopp eller låga lönelyft.
Devalvering = När
man skriver ner valutans värde i förhållande till andra länders valutor.
Ekonomiska system:
Marknadsekonomi = kapitalistisk
Företag ägs av privatpersoner. Utbud och efterfrågan styr
produktionen.
Fördelar: Konkurrens leder till att priser sjunker, varor
blir billigare och av bättre kvalité (pga stort urval). Man får göra reklam. Om
man har pengar kan man påverka.
Nackdelar: Företag kan slås ut. Man tar inte hänsyn till de
svaga. Inget skyddsnät. Skillnad mellan rika och fattiga. Reklam. Om man har
pengar kan man påverka.
Planekonomi = socialistisk
Alla äger företagen tillsammans dvs. Staten. Myndigheterna
gör upp planer för hur mycket som ska tillverkas.
Fördelar: Staten (dvs. folket) äger allt. Jämställdhet. Alla
är lika mycket värda. Man tar hand om de svaga. Rättvisa. Styrs inte av utbud
och efterfrågan. Producerar det folk behöver inte vad de vill ha (ingen
lyxproduktion).
Nackdelar: Brist på varor. Folk arbetar sämre pga inget
vinstintresse. Höga priser pga ingen konkurrens. Om man inte går med vinst kan
man inte nyinvestera. Länder blir isolerade.
Blandekonomi = mellanting mellan plan- och
marknadsekonomi
Varuproduktionen sker främst i privatföretag. Tjänster:
samhället har stort inflytande över tex. sjukvård, utbildning , vägar mm.
Fördelar: Staten går in ibland. Offentliga sektorn. Tjänster
för att skyddsnätet ska fungera. Både fri konkurrens (vanliga företag) och
monopol (sjukvård och utbildning).
Nackdelar: Inga speciella men inga jättefördelar heller. Tar
det bästa från de båda systemen.
